nät. Men måste fästa hennes uppmärksamhet derpå. Det är riktigt upprörande att ej någon vill öppna ögonen på henne. Och hvar och en för sig beslöt att på något fint sätt låta Gurli förstå att hon var bedragen; men resultatet blef att man omöjligt kunde komma så långt med Gurli. Bara man hörde talet på hennes man, tog hon en så förnäm mine på sig, att den som börjat samtalet saknade all lust att fortsätta det. Herrarne åter yttrade till hvarandra: tÄr von Stral galen som låter bedåra sig at den der svarta näktergalen, när han har en så skön och pikant hustru. Då man ser honom fjäska omkring Teverinan, gripes man af en verkligt brinnande lust att försöka göra sig älskvärd för den bedragna och öfver gilna makan. Men nu begaf det sig att herrarne, då de skulle tillhviska Gurli några af sina faddesser, mötte ett så hånandv leende på hennes läppar och fingo så obarmhertioa sarkasmer till svar, att de förlorade all lust att spela tröstare. Gurli uppfattade ganska riktigt sin ställ ning och att hon var ett föremål för med. lidande. Hon hade derför fast beslutat all tillbakakasta hvarje uttryck deraf, under hvilken form det än uppträdde. Hon för dubblade uppmärksamheten mot mannen och visade ett ökadt intresse för Teverinos. Så passerade någon tid. Allon, som icke rönte tillräcklig uppmuntran af Amy, för att känna sig smickrad deraf, började att gifva mera akt på Gurli, i hopp alt kunna göra några upptäckter som kunde leda till en scen hvarigenom han fick ett önskadt tillfälle att gifva luft åt allt det missnöje som en längre tid funnits inom honom. I två hela dagar följde han Gurli mec sina blickar, under det han likväl fortfor ati täfla med Stefan om det minsta småleende af Amy. Han uppfångade ej det ringeste tecker som antydde rågot !emligt förstånd mellar