Aftonbladet – 2 maj 1863, sida 2

valtningen af hvarken Birgersborg eller någon af dina egendomar, och skulle icke heller nu tillåta mig att uttala min tanka i detta ämne. om jag icke ansåg mig böra söka förhindra att du gör dig till en visa här på orten. Nu mäste jag således uppträda på ett område. som du visserligen förbehållit dig såsom va: rande uteslutande ditt, om jag ej vill blifva utskrattad af dina underhafvande. Jag und. glipper bärigenom den ömkliga roll jag : sjelfva verket innehar till en bustru, som oaktadt hon har sin man, ändå ensam age rar herre. Ditt uppförande i deg har vari sådant att det grymt förödmjukat mig infö: din inspektor. Äfven nu erkände Gurli inom sig sannin gen, af Allons ord. Hon insåg att mannens ställning var skef och att den skulle förblifva sådan så länge hon icke åt honom öfverlät förvaltningen af Birgersborg. Hon sade likväl ingenting af hvad hon täckte, och då Allon ej erhöll något svar på sin harang, fortsatte han: tEhuru hvad som passerat tyckes af dig betraktas såsom något med hvilket jag ej har att göra, önskar jag att du, ej för alcende på min person -— jag begär ej orimligheter — utan för pratets skull, läter inspekioren stenna qvar här till hösten. Jag her lofvat att utverka detta åt honom, och du kan ju af aktning för det enda vi ega gemensamt, vårt namn, tillåta att jag icke blir löftesbrytare. Har ban varit och klagat hos dig? frå. gade Gurli. Ja, karlen har icke kunnat fatta att vi äro hustru och man i stället för man och hustru. Han har tagit för afgjordt att herrn i ett hus bör hafva något mer att säga än frun, och derföre vändt sig till mig för ati erhålla skydd emot en oförståndig Gvinnas orättvisa.st tMen den här gången lärer han allt få erfara att öfver honom och hans plats befaller ingen annan än jag, utbråst Gurli. Gurli, inföll Allo äfven med hetta,