Aftonbladet – 24 april 1863, sida 3

Idde, ntt Universitetetå belägenhet i hufvudstaden ; skulle kraftigt verka till den vetenskapliga od: lingens befrämjande. Men härtill kommer att. i då en stad, som är styrelsens säte samt företer i ett stort :ndåstriel och kommersiell verksamhet; till sig åfager den myckenhet intelligenta kraf ter, som förnämligast der kunna göra sig gäl lande, så skulle de utmärktare af dessa, 1 före ning med, uhiversitetsläratne, kunna bilda före thibgar och träda i en samverkän för vetcaska per bearbetande. som aldrig, när alla dess krafter äro splittrade, kunna åstadkommas. . De kan dessutom icke förekommäs, ätt den mäktiga inverkan på ländet en huivudstad utöfvar skal vlifva en löslighetens och lättsinnets i lefnads Ez tänkesätt, om den icke f: rädlas af vetenska: pen, om icke denna åt hufvudstadens eget ve tande och sed förlänar grundlighet och allvar De förmåner un etets härväro skölle Bifva snivorbitefe? ligga redan till en del uti det ofvar anförda. Men jag vill äfven tista uppmärksam heten på de rikare utvägar att fu 4 univer: mn som hufvudstaden skulle erbjuda, då man. om det vore här förlagdt, ej blott kunde med tets eghä fören rarnhde stora sam lindar, även Universiteteis behor i öfrig blefve af styrelsen mera kända och af nationen. i ansecnde till det större gagn densamma af de ras uppfyllande hemtade, mera behjertade. Om nu dessa åsigter icke kunna besiridas, så torde väl äfven den föreslagna åtgärden var förtjent af någon uppoffring, på eh tid, då män icke ttrager i betänkande tält fö 4 univer för On 3 å Å ini ernväg utgifva 2 å 3 millioner. Att emellertid genom den myckenhet byggnader, som dels för den medicinska undervisningen, och deis fö reläsningar och samlingar i andra vetenskapei erbjuda sig, så betydliga kostnader icke skulle erfordras, har jag redan dels tti motionen och 0C:3 uti min reservation visat; och man borde icke förbise att ett betydligt kapital besparades g.nom indragning i Upsala af de lärostolar och mstitutioner som redan här i Stockholm förefinnas. . Många lära väl icke de vara som betvifla att I universitetet i allt fall förr eller sednare kom: mer att hit förflyttas. Kan det då vara någon vinst att, genom sakens fördröiande, fördyra och förgvåra debs utförande; ty under tiden uppföras nya byggnader i Upsala och stiga härstädes tomtvärden och byggnadsk ag ber dessutom att få fösta uppmärks ten på de sträfvanden till en förening emella de skandinaviska brödrafolken som omisskänne ligen vilja med hvarje dag göra sig mer och mer ällande. Redan innevarande år skall ett möte för åstadkommande af ett närmande i vissa so ciala hänseenden efga rum, och snart skola rö gter höja sig för andra föreningsband i veten skapligt, litterärt och politiskt hänseende. Men hvarje förening emellan nationer, som fortfarande bibehålla och vilja bevara sin individualitet. framkallar ea täflan, derunder det gäller att, om ej segra, åtminstone upprätthålla sin ställning. För denna täflan äro vi emellertid ganska övag rustade. Icke så att förstå, som vi skulle sakna snillen och kunskapsrike män, men emedan er så stor del af de utmärkta anlag naturen hos vå nation nedlagt gå för vetenskaperna och littera. turen förlorade, derigenom att de lemnas utan tillbörlig vård och utveckling, samt emedan ds öfriga, splittrade på Weine håll, ieke ega de ömsesidiga stöd och den samverkan, som de dan ska och norska vetenskapsmännen, derigenom att de i landets medelpunkt hafva sina respek tive universiteter, ega. Det är således icke blott för undervisningens och den allmänna bildningens behof, utan äfven tör vårt lands ära, och på det att svenska nationen må bland öfriga kulturfolk, och i första rummet bland de skandinaviska, intaga den plats som tillkommer detsamma, som jag yrkar bifal till den väckta motionen.