Aftonbladet – 24 april 1863, sida 3

RIKSDAGHN. Universitetsfrågan i borgareståndet. Ir Ljungbergs anförande. Det har varit en tid, då det erfordrats stora olyckor och djupt kända förluster, om svenska nationen skulle vinna beslutsamhet nog att företaga något till afbjelpande af ett allmänt ondt eller en tryckande brist uti våra samhällsinrättningar. Men hvem har icke med tillfredsställelse förmärkt, att gryningen af en annan tid inbrutit? Under det djupaste lugn och utan all yttre påtryckning har regering och folk vidtagit Mtgärder för genomförande af trenne stora, genomgripande reformer, nemligen uti nationalrepresentationen, kommunikzstionsväsen det och nationalbeväpningen. Månne det då varit en alltför djerf tanke att tro, det en representation, lifvad af sådana tänkesätt, skulle, innan den nationalförlust, saknaden af ett universitet i landets medelpunkt medför, blifvit oersättlig, vid:aga en åtgärd, som icke mindre stor och betydelsefull än åtminstone sistnämde tvenne reformer, likväl ingalunda erfordrar lika storartade uppoffringar? Det kunde emellertid icke för mig utgöra en öfverraskning, att den af mig väckta motion om Upsala universitets förläggande till Stockholm, icke vann majoritet inom ett utskott, som vid pröfning af en bland de största kulturfrågor, endast tager den ekonomiska sidan deraf i betraktande, och som äfven dervid endast ser svårigheterna, icke de utvägar, som erbjuda sig till deras besegrande, samt de besparingar, som genom indragning af en myckenhet nu tvefaldt utgående utgifter skulle vinnas. Men jag vill icke nu inJåta mig i en utförlig kritik af utskottets betänkande, hvars beskaffenhet jag redan uti min reservation trer mig hafva BSdagalagt, utan skall jag i stället söka med några ord besvara hufvudfrågan i detta ämne: hvilka fördelar för landet och för universitetet, som skulle uppkomma genom Upsala universitets hitflyttning. Efter min tanke kunna de för landet allmän na fördelar, som genom en sådan åtgärd skulle uppstå, anses hufvudsakligen gälla den akademi ska undervisningen samt retenskapernas utveckling och den allmänna bi dningens befrämjande. Flera af de kunskapsämnen, som nu skola in hemtas vid universiteterna, erfordra dels er praktikens vägledning, dels ock samlingar, ma teriel och allmänna inrättningar, hvaraf i er småstad intetdera hvarken finnes eller kan åstad kommas. Följden deraf är, dels att den kun skap ynglingarne inhemta blir af den lösliga be skaffenhet, att den snart efter examen bortfaller dels ock att man i en särdeles vigtig gren af un dervisningen nödgats föreskrifva att de stude rande skola här i staden fullständiga sina stu dier, ja att man, såsom nyligen å ständerna: sida skett, sett sig föranlåten gifva ett för så dant ändamål upprättadt läroverk hutfvudsakli gen lika rättighe.er med vederbörande fakulte ter. Fördelarne af de praktiska fakulteterna hitflyttning har äfven inom borgareståndet vun nit det erkännande, ätt ståndet vid sistlidn riksdag för sin del beslöt både juridiska ocl medicinska fakulteternas i Upsala förläggand till Stockholm. Huru de studerande här i sta den vore, genom de biirag till sitt uppehälle som de här kunde vinna, i tillfälle att 1öre exa men använda längre tid och större allvar p ven de teoretiska studierna, samt hvilken mån det för embetsmannabildningen skulle med föra, att de efter examens undergående kunde de kunskapsgrenar, som för dem egde större in tresse, fullfölja dessa studier, bar jag redan nnan utvecklat. Det torde för öfrigt ick kunna nekas, att undervisningen skulle vinn venom den rikare tillgång på utmärkta lärare krafter, som hufvudstaden erbjöde, äfvensom at föreläsningarne skulle vinna 1 lif och värde, anseende till den eggelse och uppmuntran nä varon af äfven äldre bilade män vid dessa till I fällen medförde. Hvad beträffar universitetets inflytande på ve tenskaperna och den allmänna bildningen, s i ligger redan uti hvad jag anfört om de groud i ligare insigter de studerande kunde här vinn: och det tillfälle den unge vetenskapsidkarer äfven om han icke komme att egna sig åt de akademiska banan, egde att vid universitetet u veckla sina anlag, talande skäl för det antagat