Aftonbladet – 23 april 1863, sida 3

Statsanslaget till Slöjdföreningons tekniska samling i Stookholm, Till Redaktionen af Aftonbladet! Vännerna af den inhemska industriens utveckling skola säkerligen obehagligt öfverraskas af underrättelsen att statsutskotteis otgiftsafdelning beslutat afstyrka det af enskild motionär i borgareståndet begärda åriiga anslug af 1500 rdr rmt i tre år till hyra och underhåll m. m, för den genom säåmt af industriidkare grundade tekniwaling, hvilken en blifvit till sveni vingen ötverlåten. Det förefalen otroligt att denna utgång kunfrån försammelse att meddela atsutskottels utgi elning ga uppe ningar, ty motionären, som sjel är indu. ör derjemte och hans motion lifvit understödd aren stor del af Stockholms riksdagsrepresentanter, hvilka alla tillammans och hvar för sig säkerligen icke så latia sitt förtroende-uppdrag, att det är till blott för deras eget höga nöjes skull, utan säkert gerna göra sig litet besvär om något stort och allmännyttigt ändamål dermed kan vinnas. Ins. antoger således att alla önskliga upplysningar stått statsuiskotteis utgiftsefdelning till buds, att men erbjudit sig att för dess medlemmar förevisa samlingen o. 8. v., och att afdelningen vid frågans behandling icke begått sig så som ekonomiutekottet vid förlidue riksdag gjorde med åtskilliga frågor om nya saker, hvilka makades ginuste vägen under bordet. Med ett ord: saken har omöj!igen kunnat blifva, såsom det heter, borlsuddadst. Lika otroligt är, då man tager i betraktande andra anslag, att statsutskottet afslagit motionen på grund af penuingbrist, ty dertill är utgiften alltför obetydlig i förbållande till den yftade nyttan. Nu om denna nytta: Den inhemska indusiriens underlögsenhet i täflan med den utländska är känd och erkänd. och erfarenheten har visat att medlet mot detta onda icke är att söka uti mot konsumenterna orättvisa lagar, som utestänga de utländska produkterna rån täflen. Mea när indusiriidkarne beträda en annan, bättre väg och, i stället för skyddstull söka genom egen omtanka och tillgängliggörandet af nya metoder och arbetslättnader bringa industrien framåt, då bör det enklaste statsmannavett begripa att här är en apnan fråga, här är rätta tiden att räcka handen till kraftig hjelp. Det skulle sannerligen förräda ganska liten visdom hos representanterna af ett folk, som tyvärr är så benäget att lefva yppigt som det svenska och som börjat en så ansenlig skuldsättnig — det kulle förråda ganska liten eftertanka om