gång, men deremot vid ringaste vidrötande af fartyg. Sedan hr Nobel lemnat Ryssland och sedermera blifvit kändt till hvilken grad han fulikommat sina minor, äfvensom att han gjort andra i krig särdeles användbara uppfinningar, lära anbud underhand om deras öfverlätande ingalunda uteblifvit; men hr Nobels önskan att i främsta rummet dermed gagna sitt fädernesland, har föranledt honom att bestämdt afslå dessa anbud, upder förhoppning att bäde se sin uppfinning här antagen och använd, och sina ganska måttliga pretentioner å belöning bilallna, så att han, redan en äldre man, må utan alla ekonomiska bekymmer få egna sina återstående krofter åt sina öfriga uppfinningars fullbordande. Referenten har hört berättas, ait sjöministern med mycket intresse fota planen att i storf använda unvettenminorna vid ordnandet af rikets r, och en med vårt lands sjötdpoId, utmärkt ofliNberal beräkni Eg som skulle erfordras för att s3 och inre farvaiten mellan Ge suite och Nyköping, funnit att kostnaderna derför icke ens skulle uppgå till det af tvenne nya kanonslupar. Kostnaför en undervattenmiva uppgår nemlij till hundra riksdaler, krutladdningen ikväl oberäknad. : De anfallsminor, hvilka ofvan införda utuden omförmäler, torde utan tvifvel fva af högsta vigt, säsom ett sannolikt oemotståndligt anfallsvapen under vattnet äfven mot pansarfartyg. Hr Nobel ämner dervid använda ett af honom uppfunnet, utomtligt kraftigt sprängkrut, en enkel berening af vonligt krut, men af en vida större verkan. Vid föredraget den 26 Fedr. verksiällde br Nobel denna beredning inför allas ögon och utförde sedan ett experiment, som klart ådaxslade dess utomordeniliga sprängkraft. Ett enda ovanligt snabigående, psnsarklädt ånglartyg, som, örsedt med dessa sprängminor, går en Warrior eller Ia Gloire på lifvet och på 6 till 7 fots afstånd spränger hål i dess botten, gör hvarje blokzd af humn eliter kust omöjlig, och uträttar mer för virt yttre sjö försvar än hela den ståtliga åvgflolta, hvermed den väldiga hr Brakel vill till sjöss ärna våra kuster. Det är v.nligen hvarje ny uppfin ings öde, att i början blt ringa skattad, ansedd säsom charlataneri och möta tusen svårigheter, innan den förmår att göra sig gällande. Hr Nobel har i detta hänseende vari lyckligare, än de flesta andra upplinnare, åtminstone i Evro pa. Vi erinra t ex. om det bemötande vår berömde John Eriesson rönte i Englund i afseende å ilera er sina största uppfinningar. Hr Nobel deremot mötte genast både smpelt erkännande och belöning af Rysslands regering, om det än sedermera med ndra handen beröfvade honom hvad de med den ena gifvit. Ref. är ötvertygad att hr Nobel inom fäderneslandet nu äfven skall röna samma framgång, men med ett bältre resultat. B.