Aftonbladet – 23 april 1863, sida 2

STOCKHOLM äcn 23 April Stermakternas noter i polska frågan. Englands och Frankrikes noter angående polska saken afsändes öfver Berlin och Eydtkuhnen samt framkommo till Petersburg på aftonen åen 15 dennes. Dagen derefter ankom dit den österrikiska noten, hvilken hade gått öfver Warschau. Den 17 Apzil öfvertemnades de samtidigt och i kollektiv form till ryska kabinettet. Diplomatien använder två sätt för att öfverlemna en not, allt efter som den vill gifva större eller mindre vigt deråt. Det vanligaste sättet är att en makts sändebud uppläser vederbörande not för utrikesministern hos den regering, der sändebudet är ackrediteradt, och sedan lemnar honom en afskrift. Detta kallas för ett meddelande (communication) eller en muntlig not (note verbale). När deremot ämnets vigt kräfver att man ger meddelandet en högtidligare karakter begagnar man kommuniceringssättet medelst skrifven eller cfficiell not. (Note Ecrite officielle). I detta fall ulställer man icke utrikes ministern en enkel kopia af noten, utan man skickar honom -den, åtföljd af ett missiv, undertecknadt af vederbörande sändebud. Alla de noter som rörande den polska saken hittills blifvit aflåtna, vare sig till Preussen eller till Ryssland, ha icke varit annat än verbala meddelanden, men deremot skulle meddelandet af de trenne nu sednast aflåtna noterna till kabinettet i Petersburg hafva den andra, företrädesvis officiella karakteren. För detta ändamål skulle, enligt mellan de tre makterna träffad öfverenskommelse, deras representanter i Petersburg låta öfverlemna till furst Gorischakoff hvardera noten, åtföljd af ett lika lydande missiv. På detta sätt ha de trenne makterna velat göra sin intervention till en kollektiv åtgärd, fastän ordslagen i deras noter icke äro alldeles enahanda. Oaktadt vi så minutiöst gjort reda för den stora skilnaden mellan en note verbale och en note ecrile, torde mången af allmänheten icke ha blifvit fullt genomträngd af den djupa betydelsen deraf att de tre makterna gjort sin intervention på sistnämnde väg; men vi äro förvissade att vår utrikesminister deremot skall veta att till sitt fulla värde uppskatta vigten häraf och känna sig encouragerad att fortsätta sin för någon tid sedan 1 Posttidningen såsom en möjlighet officiöst antydda, hemlighetsfulla verksamhet för Polens rättigheter. En omständighet, hvars betydelse torde vara mera fattlig för dem som icke sitta uppe på diplomatiens höjder, är den att de tre makterna läto öfverlemna sina noter fem dagar efter sedan ryska kejsaren utfärdat det bekanta amnestidekretet och gifvit polackarne nya, om än mycket obestämda lötten. De tre makterna hafva således satt lika litet värde på denna amnesti och dessa löften som polackarne sjeltva.