Aftonbladet – 21 april 1863, sida 3

GARDAGENS ATTONPLENUM. Riåderskapet och adeln. en öfver unive I detta plenum behandlades ekonomiutskottets betänkande n:o 111, afstyrkande hr Ljungbergs I motion om Upsala universitets förkiggande till hufvudstaden eller alternativt om nedsättande af jen komitå för utredande af hvilka medel och åtgärder må till förslagets genomförande erfordras. Öfverläggningen öppnades af grefve Fr. v. Rosen. som reserverat sig inom utskottet. Utan att vilja iniåta sig på att bedöma fördelarne af universitetets hitflyttning, fördelar hvilka han ansåg högst tvifvelaktiga och åtminstone på långt när ej så stora som af ett nytt universitet i hufvudstaden, måste han uppträda emot utskottets motivering, hvari åberopas endast ekonomiska skäl; men då en komite det oaktadt blifvit afstyrkt, vore mindre konseqvent. Hvarje riksdag väckes och kommer säkerligen äfven framdelea att as motion i denna fråga, och talaren var förvissad att förr eller sednare ett universitet här blir inrättadt. Åtminstone biefve här någon fakultet samt offentliga föreläsningar. Under dylika omständigheter behöfdes derföre en komnå för att upprätta en tablå till ledning både för dem ena och andra sidan. Yrkade afslag på betänkandet samt bifall till reservationen i enlighet med borgareständets redan fattade beslut. Hr De Ma skulle vara ganska tveksam att rösta för universitetets flyttning äfven om medel dertill funnes. En komitå vore onödig, emedan man redan vet att tillgångarne ej medgifva en flyttning. I samma syftning yttrade sig hr f K int, hvilken förklarade att flertalet inom utskottet äfven utom de ekonomiska hindren varit öfvertygade att förslaget icke öfverensstämde med TYikets sanna nytta. Hr Oivec ona talade äfven för bifall. En komite skulle vara af tvifvelaktig nytta om dess verksamhet icke omfattade annat än beräkningar af omkostnaderna. Den borde äfven öfverväga de olägenheter som kunde medfölja. Ingen flyttar ett hus till en annan plats utan att förut undersöka grunden, mycket mindre ett hus som är många hunåra år gammalt. I denna vidsträcktare mening hade talaren ingenting emot en utredning. För sin del trodde han dock att hellre ett tredje universitet borde upprättas , hvarvid. Göteborg äfven kunde ega sina anspråk. PGretve Anckarsvärd hade ända ifrån sin ungdom i sin tanke haft behofvet af ett universitets inrättande i hufvudstaden. Vid 16 års ålder inkastad vid ett garnisonsregemente med den klena kadettbildningen hade talaren djupt gtan att här kunna fortsätta sina studier. Föreställde sig att förhållandet är lika nu både i afseende på den civila och militära ungdomen. Den väsentliga undervisningen för mannen börjar först då när han absolverat sina examina och inträder på den praktiska banan. Hvarföre skulle Sverge mindre än andra länder sakna ett universitet i hufvudstaden? Talaren hade för ungefär 30 år sedan i engelska parlamentet hört lord Brougham yttra att London, utom Madrid och Constantinopel, vore den enda hufvudstad der sådant saknades; den ädle lorden hade lyckligtvis glömt Stockholm. När lärde män här hållit föredrag, hade de alltid blifvit med begärlighet afhörda, och man kunde vara öfvertygad att ett universitet i hufvudstaden icke blott för ungdomen utan äfven för manaåldern vore gagnande. Föreläsningari politisk ekonomi, landthushållning, kemi, botanik och andra dylika ämnen skulle här blifva af obestridlig nytta, ty böcker kunna icke ersätta det muntliga föredraget af talangfulla lärare. I en stad der nationalrepresentationen har sgitt säte, bibringar dessutom ett universitet särskildt stora fördelar. En sådan journalistik skulle då ke heller här kunna finnas såsom nu i flera änseenden är fallet, hvilken ofta tagit till sin uppgift att missleda, i stället för att leda och upplysa. i Vid sista riksdagen hade talaren blifvit afspisad, då han begärt anslag för offentliga föredrags hållande i hufvudstaden. De materiella intressena hade på sednaste tiderna tagit alltför myeket öfverhand. — Utan tvifvel skulle de nationella olyckorna af år 1809 ej egt rum och vi skulle nu stå på en långt högre utvecklingsgrad om ett universitet funnits i hufvudstaden. För professorerna skulle ewt sådant vara gagneligare derigenom att de finge uppträda inför en större publik och icke blefvo så isolerade. Äfven för ungdomen blefve det nyttigare, t. ex. genom ökadt tillfälle till biförtjens I likhet med utskottet ansåg talaren att motionärens beräkning af kostnaderna för flyttningen tiil endast I, million vore för liten, men kände äfven att många enskilda gerna skulle tills a medel för att 1å åtminstone början till ett univ t i hufvudstaden. När man icke skyggar tillbaka för utndsk skuldsättning, då det gäler materiella ndamål, vore några millioner mer för en så riksbåtande inrättning endast en obetydlighet. Man hade framdragit Göteborg såsom ett sctälle der en tredje högskola skulle förläggas, men statsmannavisheten fordrade i stäliet diuflyttning af Lunds universitet. Talaren, som endast uppträdt emedan utskottet förklarat att representationen icke uttryckt! någon allmän önskan om universitetsflyttningen i och beklagade att han i saknad af akademisk ; bildning ej kunnat ingå i detaljer, förenade sig med reservanterna i åsigter; likväl önskade han i icke någon komit, utan att regeringen skulle. genom sitt ecklesiastikdepartement vidtaga lämpItga åtgärder för frågans utredning. Hr v. Koch, som för egen räkning skulle vilja gifva ailt för att få universitetet hitflyttadt, bemötte ett par anmärkningar, som af motståndarne plögade framdrag en ena var om den studerande ungdomens benigenhet att deltaga i revolutionära rö;els rs händelser hade verkat en nen på många om ocks å riddarbuset I äLeropat of Det är viss ungdomen del Iser, men man vore beviset skyldig att den gjort det mer än annan ungdom. Talaren trodde icke att den blir revolu-: tionär i de länder, der man har lagbunden frihet, utan endast der man blott har en konstitution på papperet och således vill bedraga folket. gen saunt att den git i revolutionära ri