ånga, såvä monitor således blir 4 MJ fler bli framdrifna Mens CE amt kortett, och att all sjöexerems ör afslag yttrade i c käl som han förut anfört och nu ans fiödhgt att upprepa. Grefve af Ugglas ansåg ingen fördelning lämpn den nya organisationen red beröfvas genom sådana tgärder en stor. del af sin krafi sitt ausvar. Frågan hade numera kommit på ådan ståndpunkt ätt ingen lycklig lösning deraf kan uppstå. Talaren ville likväl ej motsätta sig bifall, men föreslog det amendement, att om nåot öfverskott å endera sidan skulle uppstå, K. M:t nåtte ega rättighet att använda det till hvilketdera vapnet han behagar. Frih. ID. Hamilton förordade varmt bifall till punkten. K. M:t hade ju begärt fördelningen och det vore att vilja vara mera konungsk än konungen sjelf om man deri såg något ingrepp i konungamaktens rättigheter. De tänkande inånarne i landet hade med glädje funnit att hos rzeringen gjort sig gällande åsigten om omöjligheten att uppträda som stor sjömakt, och att man mera vinnlade sig om underhåll ef ået vi redan ega som att sträfva efter för oss omöjliga ny: byggnader. De som ej äro män af facket böra kunna hafva förtroende för regeringen, och de skottsledamöter, hvilka hafva sakkunskap i mnhet och den minister, som nu står i spetsen för sjöärendena, har genom sin längre vistelse i England haft tillfälle att noga följa med sjöförsvarets der pågående utveckling samt utvälja hvad som för vårt Jand kan vara mest passande. Enär han dessutom ansåge denna punkt såsom en kabinettsfråga, vore det så mycket större skäl utt bifalla utskottets förslag. För afslag talade vidare grefve A. E. sen, hvilken ansåg öfverligset sjöman ven erfordras för pa yg samt beklas ait man gått in på principen om officerskårens förminskning. Man borde hafva väntat dermed ills flottans organisation blifvit fullbordad. — Grelve v. Platen yttrade sig för bifall och hade ingenting mot det af grefve Ugglas föreslagna illägg. En fördelning är nödvändig; hur och r den skall.ske är nu omöjligt att bestämma. Slutligen päyrkades bifall af hr Mannerskanz, wilken ansåg ett afslag innebära att aden skulle vilja åtaga sig ansvaret. votering begärdes af hr Fahnehjelm och blef nomentet afslaget med 76 nej mot 66 ja. I tredje momentet tillstyrker utskottet att nuvarande anslag till exereis med flottans bemarring. 360.000 rdr, må ökas med 120.000 rår elier ill 480,000, samt att 110,000 rdr må afsättas för let inre sjöförsvarets behof. Hrr Brakel och C. Rudbeck ville hafva anslaet ökadt till 550,000 rår, hvaremot grefve C i. Mörner, frih. af Ugglas och hr Mannerskanz åyrkade bifall, så mycket mera som det redan ore tre stånds beslut: Vid punkten 14, angående anslag till åtskiliga angelägna arbeten och anskaffningar vid ottans stationer, yttrade sig ånyo grefve v. Roen för den mekaniska verkstaden vid Carlskrona, nen trodde icke det vara pligt att nu derom esluta, utan hoppades att K. M:t måtte till näst ammanträdande ständer framställa detta behof. Alla öfriga punkter biföllos utan diskussion. Ståndet ätskildes klockan half 10 e. m.