Aftonbladet – 17 april 1863, sida 2

alt universitetet icke skulle kunna ens hålla sig uppe emot hufvudstadens materialism — en tfarhåga, som en låogvarig erfarenhet från audra länder vederläguer. Ionan vi lemna detta ämne vilja vi, i ar seende på fö om ett tredje unive i Sverge, anmärka att, om man eaf rädsla för kostnaderna motsätter sig föreningen al det redan befintliga universitetet med vissa härvarande ivstitutioner, måste man väl ännu mera bäfva för de högre, som upprättandet af ett alldeles nytt universitet med tillhörande nya lärareplatser och åtskilliga nya samlingar skulle föranleda. Förlattaren mot säger sig älven deruti, att han finner det helt naturligt att universitetet i ?det straxt utanför (den spanska) hufvudstadens portar belägna Alcala upphåfdes?, då universitetet i Madrid inrättades, och då Spanien, med en befoikning af 15,464.310 personer, utom central-uviversitetet eger ännu 9 andra högskolor?. Men icke mindre ?naturligt? blefve väl då alt universitetet i Upsala, hvilken stad man jua antager komma att genom en jernvägsförbindelse blifva nästan en förstad till Stockholm (med alla olägenheterova af hufvudstadsliivet, men inga af de dem motverkande eller upphätvande fördelarne), upphätdes, i händelse här upprättades ett universitet, helst Sverge då finge ett större öfverflöd på högskolor än Spenien egt, om den i Alcaia bibehållits. Tre universiteter på 4 millioner wenaiskor (således 1 på 1,333,333) äro nemligen, såsom hvar och en ser, mera än 11 på 15,464,340 (eller 1 på 1,.405,549). Vi kunde anföra en mängd andra mot sägelser, hvartill författaren gör sig sky men då vi måste öfvergå tll hans öfriga lika misslyckade argumentationer, vilja vi ou blott, sammanhang med frågan om småstadsuniversiteternas förträfflighet, påpeka det märkliga stöd han sjelt gifver sina motståadare, då han, uti ifvern att gi va en annan förklaringsgrund än afseendet på undervisningen och vetenskapen, om flyttningen sf Frankfurts universitet (sid. 22), 1 undfalla sig följande ord: Under sådana förhällanden var det naturligtvis riktigare att ej låta ett ofullständigt universitet qvarstå, som just i följd deraf att det var ofullständigt, om ej af andra skäl, ej kunde motsvara ett universitets be stämmelse, utan hellre genom koncentrering af kratter och medel åstadkomma något helt och fullständigt., Vi fästa oss nu icke dervid att förfaite några sidor längre fram (sid. 122), när fråga är om hans egen hufvudstad, på det ifrigaste bestrider nyttan af en dylik koncentrering, hvilken han då utmälar såsom det förderfligaste af allt; ty detta är blott, ör att nyttja eu af hans egna hyfsade uttryck, elt nytt bevis på hans inneboende uppstudsighet mot logikens lagar ; men då just denna anmärkning är särdeles tillämplig på Upsala universitet, och då intet är för ästadsunivergiteter mera k: q helst det ingalunda, såsom författaren utan eftertanke påstår, kan genom ökade anslat afhjelpas — än just deras ofullständighet, så tro vi att detta medgifvande, i förening med de erinringar vi tagit oss friheten framställa om hufvudstadsuniversiteternas naturliga öfverlägsenhet och betydelselösheten af de undantags fall, då ett eller ennat småstadsuniversitet någon tid tillvunnit sig an-eende, utgöra en mer än tillräcklig vederläggniog ar förfatiarens absurda yrkande om småstädernas tjzolighet och företräden såsom säten för högskolor. Då det är på denna punkt författaren egentligen baserat hela sitt anfall emot flytiningens vänner, och han sjelf erkänt ut dermed hela den teoretiska tvisten kan anses afgjord, kunva vi i all korthet visa hal ten af törfattarens öfriga påståenden. Bland de heteiga uttall mot pressen, mot allmenheten och mot vetenskapsakademien . fl., som i boken öfverflöda, förekommer fven de hättigaste utgjutelser deröfver, att motionären förmält detingalunda vara ovan: ligt att småstadsuniversiteter flyttas eller indragas. Deita synes hufvudsakligast vara anfördt för att lugna dem, som anse dylika inrättningar alideles orubbliga; ty motionären bar dervid icke ens yttrat något om att en idan flyttning skett till hufvudstäder. Men förf. låter sig icke deraf besvära; han framställer motion s uppgift, såsom hade han afsett, det hvarje flyttning skett till lufcudstäder, och när motionären sedermera, efier anförandet af några exempel på flyttnins ar ill större städer, yttrar, att denna åtgärd vidtagits till ömsesidig båtnad universitetet och de hufoudorter eller större städer, hvilka de genom denna flyttning blefve rlagda, å påstår han, tvärt emot sanna örhållandet, att motionären benämt Breslau, hvars egenskap af stor stad författaren ic ; förnekar, hufvudstad, samt Helsingfors, hvars örut i Upsala-Posten förnekade egenskap af hufvudstad vid tiden för universitetets flyttning författeren nu fått reda på, stor stad. Dylika förvrängningar förekomma oupphör Ait mouo ären alternativt antydt att da flytningarne skett till le exempelvis anf wtvudorter eller större städer hjelper icke, y har det varit blott en stor stad eller en mufvudort i en provins, så påsiås att moionären velat betitla densamma såsom Ihuf udstad, och om det varit en hufvudstad, så västås att den benämnts stor stad, hvilket. tom af en mindre samvetsgrannhet, synes afva härrört från några hos författaren jupt intryckta reminiscenser af den polenik som i Upsala-Posten förts med olika änkande i detta ämne. Nu lägger han den ne motståndarens ord i cen andres mun, r denne sedoares ord icke hvarkenlämpa till gyckel eller låta sig vederläggas. kt en person, som med oerhörd bitterhet, an grund, beskyller sina motståndare för ärlighet, kan tillåta sig dylika falsarier, bör