Aftonbladet – 11 april 1863, sida 3

Gurli var ej vek, hade icke svara nerfver; men henaes hjerta darrade af rörelse under det hon stod der, förödmjukad inför sig sjelf, lärande sig huru den söker trösta, hugsvala och hjelpa som har Gud i hjertat och Kristi bild för ögonen. Gurli hade kommit för att med gina almosor rycka tiggaren, för hvilken Stefan bönfallit, undan hungrens plågor; men hon hade icke ett ögonblick tänkt på, att den failne till förtviflan bragte och vid brottets efgrund slående icke är hjelpt endast med eti vi kasta åt den något af vårt öfverflöd, utan att han behöfver en vänlig kand som visar hosom den kure Len bör tega för att återfiona det rätta landningsstället. Al allt hvad Gurli sett och läst bade intet verkat så på hennes känsla som de ord hon uppfängade från tant Catharinas läpnar. Purii hade under sina resor besökt alla barmhertighetsanstalter i Kagland och Frank. : rike, åhört föreläsningar om välgöreuhbeten 0. 8. V., men utan att något af allt detta ripit in i hennes själ såsom det han nu lyssnade till. Blödjande sig emot den murkna träväggen hviskade bon vid sig sjelf: Jag ville ega hennes hjerta, hennes tro; då först vore jag rik. Nu... Hon börde någon nalkas och drog sig: bakom knuten, Det var Brita, eox, icke längre kunnande stifia eia förundran öfver hvad fry Sycaer gjorde så länge derinne, besrutat att Utta in. Hon hann hkväl icke inträda i fäbuset, ty tant Catharina syntes nu dörren, Hoa gick emot Brita och gaf henne några löreskrifter om behandlingen af det sjuka barnet, hvilkot hon sade att Brita skuile taga in i stugan till sig och sköta om. Ur trillan togs ett knyte käder för de andra barcen, och eedan tant Catharina isin sträfvaste ton gifvit Brita förhållningsreglor, steg bon upp i äkdonet sägande: eHon behöfver icke dragas med dem längre än tills i morgon, di jag kommer