Aftonbladet – 2 april 1863, sida 2

igra anmärkningsvärda fingervisningar. Enot dessa förordar Frankrike Poiens sjelfändighet med hertigen af Leuchtenberg till iverän konung. : Underrättelsen meddelas dag endast af Kölnische Z-itung, men den ckes ej sokna grund. Frågan är blott, i idelse detta progiam verkligen är offici, buru längt Frankrike beslutit gå der-ti: , eller, med andra ord, huruvidajun vill genomarilfva det med åfventyria f ett krig. Mycket skall tydtigen hör i ero ef de andra makterna och af ikke ————— å deras samtycke eller åtminstone neutratet. England skulle till följd af den ailinna meningens sympati för Polen svårlien kunna förklara sig mot Frankrike. Hvad )sterrike angår, så untyda många tecken, it om det lugnas i afseende å Galizien, är et ej wienerkabinettets afsigt ett bekämpa jen franska etändpunkten. Härom tyckas ill och med några försäkringar ha blifvitjs ifna vid furst Metternichs besök i Wien den Oo i an huru vidt Frankrike skall kunna räkna iv Il H —20 Mars. Preussiska regeripgen skulle j I örhålla sig neutral och vara glad åt attivc nan vill begrafva det historiska felsteget af i! ien 8 Februari i glömska. Att de öfrigaj. uropeiska regeringarne, nemligen Italien, ! verge samt Spanien och Portugal skullejc inderstödja de franska yrkandend, är väll! ntet tvifvel underkastadt. Men för Europas I tränga anspråk måste Ryssland naturligtvis: sifva efter. Så ser den fredliga sidan afit iternativerna ut. Skulle Ryssland deremot: — förutsatt att Frankrikes ofvennämnda yr-j: kande skulle bekräfta sig — vägra, så stode ji Baropa vid branten af allvarsamma för-. vecklingar, af hvilka ingen stat kunde blil alldeles oberörd. Närmare upplysning om ställningen torde väl inom kort vara att förvänta. Den polska frågan skall för öfrigt sanno likt snart åter komma på tal i vår represenutantkammare antingen till följd af någon petition eller en interpellation. För öfrigt ha kammerens debatter på sednare tiden icke erbjudit något af öfvervägande intresse. Militärutskoltet diskuterar frågan om armåreformen, i hvilken till och med framåtskridandepariiet är föndradt. Representanten Forchenbeck vill förändra regeringens förslag och bevilja 63,600 man med 2 års tjenstetid. Waldeck deremot vill helt enkelt förkasta ministörens förslag. Militärutskottet har antagit de vigtigaste paragraferna i Forchenbechs amendement. Venstra centern och framåtskridandepastiet rådpläga dessutom om militärfrågan på gemensamma sammankomster. Förhandlipgarne i sjelfva kammaren äro afbrutna till efter påsk. — a De i dag ankomna danska tidningarne innehålla uttörliga redogörelser för Casinomötet i Köpenhamn den 28 Mars. Detta möte, hvartill inbjudning hade blifvit utfärdad af 50 personer, tillhörande olika samhällsk!asser och äfven temligen skilda poli tiska färgskiftningar och som bivistades af något öfver 2000 personer, öppnades af Köpeohamns ötverpresident (öfverståthållare) Lilticehau, efter hvilkens förslag till ordförande utsågs professor Sieen, som helsade församlingen och uppmanade densamma att i samma sal, der man för femton år sedan brutit med det förgångna och beslutat att göra nationens kraf gällande, nu åvägabringa ett helsosamt uttalande ef folkviljan. Han framställde derefter till diskussion de trenne resolutioner som voro föreslagna och hvilkas innehål! var följande: 1. Tyska förbundsdagens anspråk på högsta afgöranderätten vid alla de tillfällen, då förbundslandet Holsteins representanter äro oeniga med regeringen eller de danska lancsdelernas representanter, och dess försök att utöfva ett förbundsmessigt inflytande på danska kronlandet Slesvig, göra hvarje helstatsförfattning oförenlig med danska kronans oafhängighet och Danmarks rikes sjelfständighet. 2 Det oförsvagade upprätthållandet af det efter många svårigheter vunna konstitutionella sambandet (Fellesskabet) mellan konungeriket och Slesvig är de oafhängiga danska landsde larnes rätt. Detta sambands befästande på en bredare grundval och utveckling till större omfattning är ett vilkor för kronans säkerhet och folkets väl, hvaremot en utvidgning af det provinciella gebitet skulle leda till rikets styckande. Ordnandet af Slesvigs och konungarikets inre förhållanden är en sak mellan konungen och dess undersåter i de begge landsdelarne, men rör icke främmande makter. 3. Upprätthållandet af Dinmarks rikes sjelfständighet och konsitutionella frihet gör det nödvändigt att, oaktadt de dermed förenade uppoffringar, nu genomföra den i en följd af yttranden från regeringen framstälda grundsatsen, att det bestående sambandet i angelägenheter och förvaltning mellan de danska landsdelarne och förbundslandet Holstein måste upphöra på samma gång som gemensamheten i den politiska författningen upphäfves. Sedan de holsteinska ständerna vägrat att fatta beslut om de dem förelagda gemensanima lagarne, är det ett vilkor för statslifvets fortfarande att i riksrådets förestående sammankomst företagas bestämda och afgörande steg till genomförande af denna grundsals. Kanslirådet Gleerup förordade uti ett längre vältaligt föredrag dessa resolutioner i allmänvhet. Skolinspektören Brix förordade särskildt den första resolutionen, gat dervid en historisk öfversigt af händelserna sedan 1848 samt visade nödvändigheten af att nu omsider åt Tyskland gifva ett alldeles bestämdt svar, som ej kunde bli mer än ett nej! Folkethingsmannen Rimestad visade ett af starka bifallsrop afbrutet föredrag nödvändigheten att alldeles uppgifva helstaten, för att rädda frihet, ära och nationalitet. Prof. M. Hammerich, som särskildt uppträdde för att förorda andra resolutionen, ansåg, att RE ERSATTS METTE DRESDEN ble Af den redogörelse du i det föregående erhållit, finner du i hvilken ångest öfver utgången jag lefvat. Jag har mycket bedit för ett lyckligt slut, och säkert har Herren i sin nåd haft misskund 4 o . OS Pp