Aftonbladet – 27 mars 1863, sida 3

om beskaffenheten af de arbeten, hvilka nu anses blifva nödvändiga för att göra fästningen fullt färdig, som ock den kostnad sådant kan medföra, uppträdde grefve Lagerberg, frih. B. A Leyonhufvud samt hrr af Kleen och von Knorring. Man ansåg att härigenom ett farligt prejudikat kunde för framtiden uppkomma. en föreslagna skrifvelsen bifölls, men motiverna uteslötos. I punkten 33 afstyrker utskottet begärdt anslag för befästande af Hästholmen utanför Carlskrona. Häremot uppträdde hrr Reuterskjöld, af Kieen och Skogman samt frih. B. A. Leijonhufvud. K. M:ts proposition antogs och utskottets förslag förkastades. Vid behandlingen af punkten 37, afstyrkande hr v. Axelssons motion om förhöjandet af anslaget till officerare, som gå i utländsk krigstjenst, försvarades denna af hr v. Knorring, å den frånvarande motionärens vägnar. I vissa utländska armåeer erhåller den främmande officeren icke en skilling i aflöning. Önskade bifall, ifall någon, ville understödja detta yrkande. Frih. af Ugglas och br Montgomery-Cederhjelm ansågo att utskottet gjort rätt, som ej gått längre än K. M:t föreslagit. Om hundratusentals riksdaler ansloges, skulle icke sökande fattas. Punk-: ångvarigaste diskussionen under aftonen uppkom vid punkten 38, hvari utskottet afstyrker K. M:ts begäran om 899.000 rdr till en kasernbyggnad för Svea artilleriregemente. Såsom talare häremot uppträdde med mycken värma hr Brakel, frih. J. W. Stjernsteåt, grefve C. G. Mörner, frih. Fock, hr E. W. Nordenfelt, frih. Sprengtporten, hrr Reuterskjöld och v. Francken. Såsom hufvudsakliga skäl anfördes, dels att manskapet nu genom möjligen blifvande upp: sägning af de hyrda lokalerna riskerade att ej få tak öfver hufvudet, dels att bättre militärisk anda vinnes genom en gemensam kasern, äfvensom man borde sörja för soldatens beqvämlig-; het genom anskaffande af bättre bostad. För närvarande måste stundom till och med 2 personer inhysas i samma säng. Frågan hade äf-: ven så många gänger uppskjutits, att om nu blefve samma förhållande, torde det äfven vid: nästa riksdag på samma grunder nuppskjutas. Hr E. v. Troil, grefve Cronstedt och hr Mont: gomery-Cederhjelm bestredo icke nödvändighe-; ten af anslaget, men utskottet hade fattat sitt beslut af rena sparsamhetsskäl, emedan statsin; komsterna eljest ej räckte till. Hr v. Troil fram-! lade en utförlig kalkyl öfver statens inkomster och utgifter till bevisande af en sparsamhet, som ; här vore nödvändig. Punkten afslogs, med bifallande af den k. propositionen. I punkten 39 mom. 1 hemställer utskottet att rikets ständer måtte för uppförande af arrest-: byggnader af trä vid indelta armen, inredning: af tförhyrda arrestlokaler samt anskaffande af in; ventarier bevilja för en gång ett extra anslag af 150,000 rdr. — Grefve fc G. Mörner påstod att; härvidlag en besparing kunde göras. Årresterna skulle till en stor del komma att stå tomma. ; Fanjunkaren kunde ju mot hyra anskaffa lämpj liga lokaler. Det skulle äfven blifva ett dub-: belt straff om den soldat, som skall straffas, ! ålades att göra kanske en 12 mils promenad till dessa lägerarrester. En soldat, som begår ett: brott, bör väl kunna sitta i samma fängelse som andra menniskor o. s. v. — Hr Reutersköld bemötte den förre talaren och an i början att denne alldeles missförstått förslaget; :; det vore meningen att blott en del af arresterna skulle byggas vid lägerplatserna; en annan del mäste finnas i de särskilda orterna. Förslaget hade framkommit till följd af den allmänna opinionen mot prygelstraffet. Här vore icke fräga om andra än disciplinära förseelser, och att för. sådana kasta en hederlig soldat bland tjufvar och skälmar skulle uppväcka en rättmätig harm. Om arresterna komme att stå tomma, vore detta: den bästa belöning. — Frih. Alströmer trodde icke att opinionen mot prygelstraffet vore så stark hos folket som inom representationen, men ; då man i händelse af detta straffs upphörande i icke kan använda cellfängelse, yrkade han bifall, hvilket också blef ståndets beslut genom af: grefve Mörner begärd votering, som utföll med ; 59 ja mot 55 nej. i Punkten 43, tillstyrkande anslag af 1509 rdr (K. M. hade begärt 2000) för meddelande vid: krigskollegii bokslut af sådana uppgifter, hvari-: genom hutvudboken skulle på ett ställe redo göra för samtliga kostnaderna till de särskilda; föremål som tillhöra kollegii förvaltning, bifölls, ! sedan grefve C. G. Mörner derå yrkat afslag,! emedan summan borde kunna af besparingarne anordnas, men frih. af Ugglas anmärkte att för-j slaget tillkommit på grund af ständernas egen: begäran vid 1856 års riksdag i I punkten 44 afstyrker utskottet en af hr von i Mentzer väckt motion om ersättning till officerare och underofficerare vid Westgötadals rege mente för flyttningen af deras paviljonger frå Nygårdsängen till den beslutade nya mötesplat sen. Härat föranleddes en liflig diskussion. För afslag talade grefve E. Sparre, hr von Knorrin grefvarne Björnstjerna, M. Hamilton och Snoil-; sky samt hr E. W. Nordenfelt, emedan det vore i i obilligt att en sådan uppoffring drabbade officerskåren, som för egna medel byggt dessa paviljonger. Staten vore egentligen pligtig atti hålla dessa kårer, hvaribland isynnerhet under officerarne äro illa aflönade, med tak öfver hufi vudet under mötestiden. För bifall yttrade sig: friherrarne af Ugglas och Alströmer, hufvudsaktt ligen åberopande att dessa paviljonger vore enskild egendom, och att ett vädligt prejudikat ge; nom ett bifall till motionen skulle uppkomma. j Denna punkt afslogs och motionen bifölls. Härmed var utlåtandet genomgånget. Plenum upplöstes derefter kl. omkring 10 e. m. Presteständet, Fortsattes behandlingen af statsutskottets utlåtande n:r 66, hvaraf 33:dje punkten. der utskottet afstyrkt af K. M:t äskade 150.600 rårs: anslag till befästningsarbeten i Carlskrona, blef, på yrkande af biskop Annerstedt, afslagen. 37:de punkten, hvari utskottet tillstyrker 9000 ill understöd åt officerare i utländsk tjenst, I rd