Aftonbladet – 27 mars 1863, sida 3

j HA PUNKRKICH IV IOTCLORS, DICE på UP V. AHO rings begäran mom. 2 först föredraget. Utskottet afstyrker häri nämnde ledamots motion, huf vudsakligen innehållande att, till förbättrande af de återstående oflicerarnes vid lifbeväringsregementet löner, rikets ständer ville anvisa för 8 kaptener, å 400 rår, 3200 rdr, för 8 löjtnanter, 200 rår, 1600 rdr, och för en underlöjtnant 100 rdr, eller tillsammans 4900 rdr, att, till dess en förändrad organisation kunde åstadkommas, såsom arfvode för den genom beväringsexercisens utsträckning bemälde officerare pålagda förökade tjenstgöring utgå. Häremot uppträdde utom motionären hr Nordenfelt, grefve C. G. Mörner, hrr Reuterskjöld och Wolftelt. Det vore obil.igt och orättvist att ej någorlunda tillräckligt sörja för officerarnes utkomst så länge de ännu befinna sig i tjenstgöring. Helt annorlunda hade man förfarit vid upplösandet af konungens eget värfvade regemente samt i afseende på krigshofrätten, som äfven vore under omorganisation. För bifall till utskottets förslag talade hr Montgomery-Cederhjelm, grefve Cronstedt och frih. Tersmeden, hvilka ansågo det vara olämpligt och exempellöst att löneförhöjning beviljas en kår, som är under omorganisering. Dessa officerare kunna ju dessutom lätt få sysselsättning på andra håll och ingå i andra kärer samt hafva mycket litet att göra. — Momentet af: ogs, och i stället antogs hr v. Knorrings motion, med den af grefve Mörner föreslagna förändring, att anslaget skulle på extra stat uppföras. Mom. 1, tillstykande att, i enlighet med hvad K. M. föreslagit, jemte det lifbeväringsregementets anslag minskas med 8000 rår, eller till23,911 rdr 50 öre, anslagen för Svea och andra lifgardesregementena må ökas med hvardera 4000 rdr, bifolls; och anförde hr v. Knorring deremot. sin reservation. Punkten 12, litt. a), afstyrkande kongl. propo sitionen om anslag för ivrättande af ännu ett sappörkompani, afslogs och utgiftsafdelningens förslag antogs. Alla talare (hrr Reuterskjöld och at Kleen, frih. B. A. Leijonhufvud, grefve Cronstedt, hrr Montgomery-Cederhjelm och Stålhane) yttrade sig för denna mening samt framhöllo nyttan, isynnerhet för vårt land, af detta vapen, hvars numerär vore alldeles otillräcklig: Hr af Kleen höll ett längre föredrag, som helsades med bravorop. -— Litt. b), som afstyrker i sammanhang härmed stående löneförhojningar till de civila tjenstemännen vid ingeniörkåren, blef naturligtvis äfven i sammanhang härmed afslaget och anslaget beviljadt. Litt. c), tillstyrkande anslag för fältbryggematerielens underhåll, bifölls Punkten 16, hemställande att anslaget till mathållningen för manskapet vid garnisonsregementena må höjas från 200,000 till 320,000 rdr, bifö7s med den ändring att summan ökades till 340.000 rdr, enligt hr Sandels reservation. För denna mening talade hr Reuterskjöld, grefve La gerberg och hr Montgomery-Cederbjelm, hvilka framhöllo nödvändigheten ur både moralisk och sanitär synpunkt att det nuvarande anslaget ökades. Punkten 17, afstyrkande af prosten Berlin väckt motion om anslag till en regementspastorsbeställning vid husarregementet Carl XV, afslogs på yrkande af grefve Björnstjerna och frih. af Ugglas. Den förstnämnde ansåg det vara en besynnerlig utmärkelse att detta regemente ensamt saknade egen prest, hvilket tyckes antyda antingen att husarerna anses så förträffliga, at! ingen själavård för dem behöfves, eller också att de äro nog ogudakti. a, att den för dem tjenar till ingenting. Afven iadministrativt hänseende uppkomma af det nuvarande förhållandet åtskilliga olägenheter. Hr Reuterskjöld förklarade orsaken, hvarföre K. M:t ej framställt proposition i ämnet, vara den att man vid denna riksdag ej velat framdraga några organisationsplaner för militären, men yttråde sig varmt för motionen. j Grefve C. G. Mörner talade för bifall till utskottets mening, enär regementet vore förlagdt på flera ställen och således icke hade någon nytta al förändringen. Vid punkten 19 litt. e), som i sednare delen afstyrker förhöjning af lönen till auditören vidi Gotlands nationalbeväring med anledning afde-? potkompaniets öfverflyttning, uttalade friherarne Armfelt och J. W. Stjernstedt sin åsigt om obilligheten att denne tjensteman ej skulle erhålla någon ersättning för tillökade göromäl. Grefve C. G. Mörner, som ville veta hvem som förut skött auditörsbefattningen vid depotkompaniet, yrkade bifall till utskottets förslag. Förslaget afslogs i denna del och löneförhöjningen beviljades. I den öfriga delen afstyrker utskottet förhöjning at arfvoden till underbefäl vid samma regemente, hvilket biföils. . Punkten 21, litt. d), afstyrkande anslag till det al K. M:t begärda nya sappörkompaniets beklädnadsoch utredningspersedlar, afslogs i enlighet med förut fattadt beslut, på yrkande af grefve Cronstedt, och den kongl. propositionen antogs. GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet och adeln. Häri fortsattes och afslutades behandlingen af statsutskuttets ofvannämnde utlåtande, dervid man började med 25:te punkten, tillstyrkande att rikets ständer måtte på det sätt bifalla K. M:ts proposition, att, för nästa statsregleringsperiod, ställes till K. M:ts disposition de medel, som K. M:t för inrättande sf en ridskola äskat, eller såväl årsanslaget, 14.200 rår, som ock det särskilda beloppet för en stallbyggnad, 18,000 rdr; att af dessa medel må utbetalas, förstnämnda anslag under hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866 och nybyggnadssumman, så vida och i den mån densamma blifver för ändamålet behöflig. samt att rikets ständer derjemte anhålla det K. M:t, vid bestämmande af plats för den blifvande ridskolan, täcktes taga i öfvervägande hvad sålunda vid den nu väckta frågans behandling hos rikets ständer förekommit. — Utskottet hade an märkt att Örebro vore den lämpligaste platsen. Hr Lagerhjelm ansåg deremot, i enlighet med K. M:ts förslag, Strömsholm vara mera passande. Punkten bifölls utan vidare yttrande. Punkten 26, innefattande endast slutsumman af de ordinarie anslagen, godkändes med de ändringar, som blifva en följd af redan fattade beslut. Derefter förekommo de landtförsvarets behof, för hvilka extra anslag erfordras. I punkten 27 har utskottet nedprutat antalet af de 20 gröfre refliade kanoner som K. M:t begärt till 12. Häröfver uppkom någon diskussion, hvarunder hr Reuterskjöld och frib. B. A. Leyonhufvud hördes yrka på beviljandet af det högre beloppet, anförande såsom skäl att man bör hafva wullräckligt antal grof bestyckning för alt kunna hålla fien..tliga fartyg på afstånd. Hr Montgomery-Cederhjelm besvarade detta dermed att statsutskottet haft åtskilliga betänkligheter dels emedan besparingar vore nödvändiga, dels emedan de vid förra riksdagen beviljade refflade kanoner ännu icke äro anskaffade och fälttygmästaren sagt att man icke kommit öfverens :om modellen. Detsamma kunde ju äfven inträffa med dessa och det vore ju ingen fara att till en annan riksdag uppskjuta beviljandet af det högre antalet. — Punkten afslogs och K. M:ts proposition beviljades. Punkten 32, angående anslag för fullbordande af Carlsborgs fästning, hemställer att riketsstän der avhålla, att K. M:t täcktes låta upprätta och för rikets nöstsammanträdande ständer framlägga fullständiga detaljerade beräkningar ej mindre öfver hvad som vidare erfordras till här ofvan omförmälda slutvärns fullständiga inredning och fulländning, än ock öfver alla öfriga behof för Carlsborgs! fästningsbyggnads fullbordande. Emot sjelfva förslaget hade ingen något att anmärka, men emot sjelfva motiveringen, som ytt