Aftonbladet – 20 mars 1863, sida 2

1 CGIC) NOHOMT UGOCK OCIEHEP HitDaRaA. Man har vid Coloradofloden upptäckt ett vidsträckt område, som skall vara ulomordentligt rikt på guld-, silfveroch kopparlager. RIKSDAGEN. Debatten Representationsreformen. Ridderskapot ooh adeln. (Forts. fr. gårdagsbl.) Hr W. F. Dalman: Jag hade visserligen icke haft för afsigt att vid detta tillf te utveckla skä len för min åsigt uti den förevarande frågan, eller ens att annorlunda än genom tystnad ge till känna mitt bifall till det af konungen afgifna representationsförslaget; men då en preliminär diskussion i den högvigtiga frågan blifvit öpp nad, må det tillåtae äfven mig att i korthet antyda grundlinierna för min åsigt i motsats til: den siste värde talarens. Jag vill härvid icke inlåta mig på de s. k. filosofiska teoriernas område. Inom politiken har jag aldrig för dessa hyst något utesluiande förtroende. En teori, tillämpad på den repre sentativa lagstiftningen, kan vara förträfflig för ett land, men komplett oduglig i ett annat. Eng land t. ex. har under loppet af 600 ja ända til 800 år allt mer och mer stigit i politisk makt anseende och välstånd, med en aristokratisk statsförfattning och en vidunderlig lagskipning, som troligen i hvarje annat land eller hos hvarje annat folk skulle hafva ledt till de vädligaste följder och längesedan varit störtad i ruin. Nora Amerika — för att välja en annan ytterlighet — har under den mest demokratiska svatsförfattning på den korta tidan af ännu icke 80 år svängt sig upp till en svindlande höjd af både intellektuel och framförallt materiel utveckling, som lik-. väl icke förhindrat det sönderslitande, ja fa väckande inbördeskrig, som hotar att uppl snart sagdt alla både politiska och sociala Dana inom detta verldsmäktiga förbund. Frankrikes folk har tumlat om i revolutionernas hvirfvel och ombytt författningar och regeringssystemer, som man ömsar kläder, men sådant oaktadt aldrig förlorat sin karakter som ett ädelt folk, som till och med under absoutismens ok aldrig förnekat sin nationalitet, aldrig upphört att vilja uppofira sig för äran och friheten, äfven om denna sednares skördar i rikare målt tillfallit andra nationer än Frankrikes egna inbyggare. Italien mäktigast och mest lysande i rikedom, i makt. i skön konst o. s. v., då det var sönderdeladt i många aristokratiskt styrda så kallade republiker, mindre än någon af Sverges provinser, in ser nu, att vilkorct för att återeröfra hvad det förlorat, är föreningen till ett helt Italien med en konstitutionel regering och ett folkvaldt parlament. Tyskland, som ännu icke kunnat frigöra sig från sina feodala institutioner och sina me deltidsidter och som sargats af så många fejder har likväl städse varit en bränpunkt för de vetenskapliga forskningarne och den grundliga lärdomen. Danmark har under en envädig regering intagit en ganska hög rang inom den curopei ska kulturen. Spanien, som sin tid var det mäktigaste rike i Europa, och som från Amerikas guldgrufvor hemtade oerhörda rikedomar suckar icke desto mindre — eller måhända just derför, — under prestväldets och medeltidsva nornas tryckning. Det romantiska Schweiz har i följd af sitt läge, sin natur och sin fattigdom kunnat bibehålla sin federativa sjelfstyrelse och — för att icke tala om den egentligen enda ny bildade stat i vårverldsdel, det industriella Belgiea — slutligen vårt älskade Svergehar under skiftan de, än ärofulla änsorgliga öden, ännu i dag kun nat säga, att ingen inkräktare ännu ostraffadt tram pa dess jord, att det åtminstone en gång inon ristorien afgjort Europas öde, att det frambragt stora konungar, en lagstiftning, snart uråldrig hvartill intet land kan för sin tid uppvisa något något öfverträffande, vetenskapsmän som varit ledstjernor för den öfriga verlden, skalder som kunnat täfla med hvilket land som helst, — ja äfven konstnärer i flera riktningar, som frejda: det svenska namnet. Och allt detta i trots af de oful!komligheter i form, hvarmed Sverges styrelsesätt städse varit mer eller mindre behäftadt. Denna korta återblick på de moderna samhälena synes mig tilrackligt bevisa, att det icke är det formel a i statsförfattningen eller de mer eller mindre stränga teorier, hvilka derför utgöra grunden, som skapa nationerna eller deias betydelse inför verlden och historien. När således fråga uppståt. om en förändring af dessa former för vårt land, så försmårjag fö: min del att djupare iorska inom statsrättens gebit eller att med cirkelbestick och tumstock upp draga de teoretiska linierna. Jag anser mig endast böra taga i betraktande, huruvida de nya former som erbjudas, med mer eller mindre sannolikhet kunna gifva ett -vidsträcktare utrymme för svenska folket att utveckla sina nationella krafter. att gå framåt på den nya bana, so : vårt älskade fosterland bort beträda allt sedan 1809 års statshvälfning, och som det otvifvelaktigt beträdt under de två sednaste decennierna. Ifrån attvara ett eröfrande tolk, härdadt i krigets faror, lystet efter dess ära, alltid beredt till de uppoffringar som denna ära fordrade, snart sagdt nödsakad: att ständigt stå rustadt mot roflystna eller ovän ligt sinnade grannar, med besittningar som ställde oss i omedelbar beröring med kontinenten, har Sverge, efter mitt sätt att se, nu fått intaga en helt annan stäilning. Det är nu svenska folkets både intresse och, som jag förmodar, äfven dess lifligaste önskan att få använda alla sina krafter — hvaraf åtminstone i materielt hänseende nnu så många och så stora äro obegagnade — för sin inre lugna utveckling i alla riktningar, rdeles de politiska. Det längtar ej efter, bör åt.ninstone icke längta efter, att vidare spela nå zon framstående rol på verldsteatern, på annat sätt än genom sin inre förkofran, en stigand. kultur, en utvidgad folkbildning, enighetiaellan alla samhällsklasser och bibehål:andet af den ofasthet, den frisinnade anda och den humaniet, som från hedenhös karakterierat svensken. Är detta nu vår uppgift, är deita det mål dit vi öra sträfva, då frågar jag mig, stå icke våra nuvarande representativa former i vägen för att hinna detta mål? Och dertill måste hvar och en vara ja. De äro derför stora hinder. De verka ANN