Aftonbladet – 12 mars 1863, sida 2

slärdigt angifna, att utskollet anser sig endast behötva åberopa hvad detta anförande härom innehåller. Båda kamrarne hafva i det nu aflåtna förslaget biiivit hvarandra fullt sidoordnade. i öfverensstämmelse hvsrmed ock bufvit stadgadt, att ärendena borde, så vidt ske kunde, föredragas samtidigt i båda, i stället att, enligt de förra förslagen, vissa irågorskulle föredragas först i den ena kammaren och vissa i den andra, hvarigenom den ena kammaren tillerkändes ett slags pröfningsrätt öfver den andras beslut, hvilket kunnat inverka störande på det goda förståndet dem emellan. Derest båda kamrarnes beslut ej sammanstämma, skall, enligt det nya förslaget, frågan förfalla, så framt den ej rörer statsreglering eller bevillning eller bankens och riksgäldskontorets förvaltning, då den afgöres medelst omröstning i båda kamrarne, och den mening som erhåller de flesta sammanäknade rösierna blifver riksdagens beslut. Då, efter den nuvarande folkmängden, första kammarens ledamöter skulle blifva 119 och den andras 180, komme vieserligen denna gednvare att i dylika frågor erhälta betydande ölvervigt, hvilket dock, hvad beskattningsoch penningefrägori allmänhet beträffar, har sin förklaring deri, att denna kammare re presenterar flertalet af de skattdragande. En väsentlig vinst af törändringen biefve upphörandet af de förstärkta utskotten, hvilka, på sätt i hr justiliesiatsministeros anförande ock är yttradt, allmänt anses råsom ett ai vårt riksdagsmaskineris största lyten. I sfseerde å ärendenas behondling i öfrigt invehåller förelaget åtekilliga förenklingar, alvensom utskottens antal blifvit inskränkt, så art bär, i hkhet med hvad redan i 1541 och 1845 årens försloger varit afsect, allmänra besvärsoch ekoromiutekottet blifvit, i anseende till de alliför mångartade föremålen för dees bandläggning, ersatt medelst vlifälliga utskott. En vigtig och, enligt konsiitutionsutekottels ölvertygelse, högst önsksärd förändring innefattar det kong). förslaget genom stadgandet att riksdagen skall sammanträda hvarje år, men endra kammarens ledamöter dock väljas för en tid af tre år, under det tillika de hufvudsakligaste betänkligheter, som under innevarande riksdag blifvit uttalade mot antagande. sf ett likartadt försleg, undanröjts derigerowm, att rikedagens sammanvaro icke blifvit ovilkoriigen inskränkt till fyra månsder, samt ett konungen blifvit förbehållen rält att upplösa kamrarne och scbefalla nya val. 2 Förslagets detaljer i öfrigt äro antingen i hr justitiestatsministerns anförande så fullständigt motiverade, att utskottet icke funnit något att dervid tillägga, eller ock ej at den vigt att kär behöfva särskildt anmärkas. De töreslagna ändringarne i regeringsformen, hvilka åtföljt det kongl. förslaget tili ny rikedagsordning, äro föranledda dels al detta förslag, dels ock af de grundlageändringar, som under innevarande riksdag blif vit ef K. M:t sanktionerade. De vigtigaste nya stadganden, som här influtit, äro att konmmunsslörfetiningarne skola stiftas af konung och riksdag gemensamt; att kyrkomöte blifvit tillagdt veto i frågor om stiiftande, upphälvande, ändring eller törklariog et kyrkolag, samt att för ändring at presterskapets privilegier fordras, jemte konungs och riksdegs beelut, bifall af kyrkomöte. I afecende å grunderna för dessa stadganden torde utskowuet få hänvisa till Lr ju stitiestatsministerns anförande. För att lätta jemförelsen meHan de nu gällande cch de föreslagna etadgandeno, har utskottet låtit utarbeta en, detia memorial bitogad tebell, utvisande hvarest de nuvarande grundlagsparegraferna igenfiones i de kongl. förslagen.