I det föregående har utskottet förelrädesvis-efter faktiska förhållanden och ur pruktisk synpunkt bedömt det kongliga förelageta bufvedgrunder, då teorier i allmänhet leds till mera. omtvistade elutföljder. Utskottet tror sig halva visat att detta förslag är tidsenligt, då det hyllar grundsatsen al en n: tionpslrepresentation utan enren inskrän än som varit nödvändig att gifva saml cn någorlunda säker borgen, det målstänven för dess vigtigaste iniressen sjelive innebafva en obervende gamhälleställning: att det är betryggande, då det vid eidsnaf den representationers afdelning, som företrädesvis skulle repregeentera dess rörliga clement, ställt med lika rättigheter en ennen, vad för längre tid och med mera begränsvde valbarhetsvilkor, hvsrigenom den, utan att repregentera vissa stånd eller klasser, likväl ekulie förutsätta ett större intresse för det bestående och en mera omfattande erfarenhet, vunnen genom längre vana. vid. handläggning ef allmänna ärenden eller en vidsträcktare verksambetskrets i öfrigt, samt till byggd på grundsatsen af ett allmännare f troende och utgående från kommunalinstitutionen, hvilken sålunda blefve den lagliga utgångspunkten för den första kammaren. likasom den vid förslagets praktiska tillämpning rannvolikt blefve det äfven för den andra; att det, genom båda kamrarnes likställighet och föreskriften stt ärendena skola, så vidt eke kan, handläggas eamlidigt inom båda, i väsendtiig mån undanröjt anledningarne till söndring dem en ellen; att det. genom införende af årliga riksdagar, jemte val för nio år till företa kammaren och för re är Mil den andra, skulle väsentligen befo;dra den i så hög grad önskvärda mnärme id