tvillingar, som voro hennes barnbarnsbarn och hvilka nedlades i samma graf som hon, UTRIKES, ENGLAND. På många orter i England förberedas meetings, för att uttrycka folkets sympatier fö Polen. Sheffield har gjort början; der hölls ett dylikt möte den 2 dennes, på hvilket ordföranden uttaladet sin förhoppning, att man snart skulle få se den dag, då Polen åter intog en sjelfständig ställning i folkens råd. Enhälligt antogos resolutioner, hvari det fullkomligaste erkännande för det pol ska folket i dess strid mot Rysslands outhärdliga förtryck uttrycktes. POLEN. Langiewiez har nu vändt sig söderut, för att, efter att hafva tillbakakastat de från Kielee och Czenstockau utryckta ryska kårerna, möta den ryska styrka, som från Olcuz och Mechow opererar mot honom, och här, i sfölizaste delen af guvernementet Radom, hafva nya drabbningar egt rum, hvarom man ännu endast eger telegrafiska underrättelser, enligt hvilka Langiewiecz, sedan han framryckt till Skala, der qvarlem nade Jezioranski med 800 man, förmodligen för att rekrytera och proviantera. Sistnämnde anförare blef den 4 på eftermiddagen angripen af 2000 ryssar, och drog sig efter 1, timmas strid tillbaka till en sträcka skogbeklädda höjder, der han förblef tills Langiez hunnit komma ti!l hans hjelp, då ryssarne följande dagen leda ett afejordt nederlag och tlyende spredo sig i alla riktningar. Rörande striderna mellan Warthe och Weichsel meddelas flera berätteleer, hvilka dock endast bekräfta att resningen är i tillväxt. Mieroslawski befann sig meilan den 19 och 22 Febr. i skogen vid Krzywosaz, hvarest han dock knappt fann 100 beväpnade. Den 19 förenade sig Milenckis för trupp med honom, men på eftermiddagen angrepo ryssarne polackarne och tillfogade dem stora förluster; Mieroslawski drog sig dock i god ordning tillbaka till Plowce, der han förenade gig med Milenckis kår och. 400 man stark, roarscherade till Swierz. Der blef han den 22 Febr. enfallen, förlorade 30 man, och drog sig derpå öfver Gora in i skogarne vid Kleezew, för att organisera sitt folk. Liemännen köllo sig lika tappra i denna lilla strid som eljest. Neue preuss. Zeitung meddelar en ut berättelse om Mieroslawskis och Milenckis nederlag. Milencki är en godsegare från Preussen, hvilken för två år sedan tjenade såsom frivillig vid 2:dra lifhusarregementet. Melian de båda anförarne rådde från första dagen tvedrägt, emedan adelsmännen icke ville höra talas om Mieroslawski, och derfäre sällade sig till emigranten grefve Poninski. At honom bildades en kår af 800 man till fot och 100 ryttare i kronoskogen vid Powidz, hyilken kär den 28 Febr. gick nsen, under det att Poninski med sin stab stannade qvar i den preussiska byn Radlowo och lät truppersa marschera till Konia, der den den 1 dennes anfölls af ryssarne, trängdes tillbaka till Golins, samt blef den 2 dennes slagen och sprängd. Till häst och i vagn ankommo flyende, sfväpnades af preussiska trupper sumt fördes till Witkowo. Kupten Nitsche, som anförde ett preussiskt kompani, blef af en insurgent sårad medelst ett sko i axeln; insurgenten häktades genast. Enligt Volksseitung bestod det tåg, som Niteche angrep, F tre vagnar fulla med vapen och ammuvition, hvilka insurgenterna efter striden vid Konin sökte föra till Wreschen. På dessa vagsar beluano sig 13 insurgener, hvilka upphunnos af de preussiska svarla hussarerna och fördes till Wreschen; fyra insurgenter, som voro till häst, undkommo. Hvart Mieroslawski tagit vägen, vet man ännu ej. I Kielce ha ryssarne anställt visitation i det biskopliga palatset; man ville öfver sig om, huruvida någon underjordisk gång ledde till seminariet. Kanonikus Malarswicz från Szydiowice häktades jemte flera andra prester derstädes och många invänare samt fördes till fots i kedjor till ett eländigt fänelse, der han måste ligga på marken och a en usel kost. Missbandlingar mot katolska prester af de ryska soldaterna höra ej längre till sällsyntheter: a. Till Corresp. gån6rale skrifver en korrespoudent från Lemberg den 27 Februari: I Lithauen tränger resningen allt djupare in i landet; till och med i trakten at Witebsk,så!edes på ettafstånd sfomkring 40 mil från Kongress-Polens gränser nära Dnieper, skola väpnade skaror visa sig. Men likasom resningen här tager öfverhand mot öster, gör aen det äfven mot norr, och redan skall landet vara till större delen insurgeradt ända till Dänaburg. Afven i de angränsande delarne af Volhynien växer revolutionen med hvarje dag.s Breslauer Zeitung berättar följande våldsbragd af ryssarne mot preussiska undersäter. I kretsen Wloclawek ankom en kolonn till godset Unislawiece, hvilket tilihör en från Posen härstammande grefvinna B. Hon var sjelf frånvarande och på orten var allt lugnt och stilla. Huset omringades och utplundrades fullkomligt. Befälbafvaren, en öfverste eller major, höll sin revolver mot bröstet på kammarfrun, en preussisk undersåte, och befallde att hon skulle lemna ut vin och silfret. Mot de manliga tjenarne, allesammans preussiska undersåter, tillät man ig ett litet skämt, hvilket naturligtvis tyckes fu Ikomligt rättfärdigas af det goda förbållandet de båda makterna emellan ; man gaf dem nemligen 60 knutslag hvardera, för inga dem utlemna vin och siltver. en af tårar emellanåt afbruten klagan öfve mot modren och en nä 1. fula 2 hava häng