des skulle länsstyrelsernas besvär ökas. Hasom en otydlighet anmärktes att utskottets betänkande ej nämner, om förslaget jemväl omfattar ecclesiastike embetsmäns tertialtionde eller icke, hvarförutan löntagarne, om förslaget ginge igcnom, skulle få vänta en öfver höfvan läng tid på utbekommandet af sin lön. I lugna tider kunde det vara likgiltigt hvar lönerna finge uppbäras, men i.oroliga och kritiska ögonblick Fi. griper staten hvad som finnes i kassorna, och då kunde embetsmännen bliva utan löner. Prof. Carlson yrkade också sfslag, derföre att rikets ständer redan ingått till K. M:t med en anhållan i ett likartadt mål, ehuru med andra vilkor, men hvilken fråga ännu icke vore afgjord. Man borde lemna regeringen ro att af. göra denna, innan man kom med något nytt förslag i samma ämne. Deremot yrkades bifal! till beiänkandet af Doktor Landgren, kyrkoh. Otterström, prosten Palmlund, doktor Säve och biskop Millen. Förslaget afsåg att bereda löntogare större beqvämlighet, dä det isynnerhet på landet är förenadt med mycket besvär och obehag att uppbära lönerna genom tionde in natura. Visserligen kan ej den föreslagna åtgärden sanktioneras utan tiondetagarnes bifall till ersättning åt kroans uppbördmän; men om detta bifall vinnes, böra ständerna icke sätta sig emot detta uppbördssätt, som utan tvifvel är det enda rätta för både löntagare och löngifvare. Vid anställd votering afslogs betänkandet med 38 röster mot 10. Ridderskapets och adelns inbjudning angående beslut om qvarnräntornas u pphäfvande antogs. Slutligen bifölls utan diskussion ekonomiutskottets betänkande n:r 97, afstyrkande upprättande af skolor för meddelande af undervisning i tjenstehjonssysslor. Borgareståndet. Följande betänkanden föredrogos och biföllos, nemligen ekonomiutskottets n:is 86—92, tillstyrkande ersättning åt nämndemän vid syner m. m.; afstyrkande väckta motioner angående ändring i taxan för expeditionslösen; afstyrkande väckt motion om rätt för arfvingar till åboer ä kronohemman att dem till skatte lösa; afstyrkande väckt motion om att utflyttningsattest för inhySosnjon skall upptaga dess hela familj; tillstyrkande upphörande af den s. k. raspeller spinnhusafgiften; afstyrkande en motion om ändring i presterskapets inkonster; tillstyrkande inrättandet af ytterligare ett institut för döfstumma och blinda ; statsutskottets betänkanden n:is 56 och 57, angående jordafsöndringar; n:r 58, tillstyrkande ett anslag af 60,000 rdr till en vägomläggning i Marks härad, och till beredande af arbetsförtjenst för de fattige derstädes. — Sammansatta statsoch ekonomiutskottets betänkande n:r 14, afstyrkande väckt motion om åtgärder för vinnande af en bättre prestbildning och åstadkommande af medel dertill, bifölls likaledes. Återremiss yrkades af motionären hr Alander och hr Henschen, som ansågo att utskottet egentligen framhållit den sekundära frågan eller penningefrågan. Hrr Rydin, Widell, Kistner, Sommelius och Ljungberg vitsordade den välmenande syftningen af motionen, men visade att densamma var opraktisk. Derefter biföllos derjemte samma utskotts betänkande n:r 15, afstyrkande väckt motion om undersökning af arealen och beskaffenheten af statens skogar; n:r 16, om augmentsräntornas ingående till statsverket; n:r 17, tillstyrkande väckta motioner om indelade räntors uppbärande och redovisning; bevillningsutskottets n:r 6, afstyrkande väckt motion om nedsättning af portot för enkel brefvigt. En inbjudning från ridderskapet och adeln att instämma i dess beslut angående samma utskotts betänkande n:r 45, om mjöloch sågqvarnars befrielse från den hittillsvarande afgiften, bifölls; likaledes bifölls en inbjudning från samma stånd om tillsättande af ett särskildt utskott för behandlandet af sjölagen. Hr Staaff tillkännagat sin mening vara att tillsättandet af ett sådant utskott ej vore fullt grundlagsenligt. Hr Lallerstedt uppläste en motion om större lönetillökning åt adjunkterna vid Carolinska institutet än den K. M:t i sin sednast aflåtna proposition angående detta läroverks stat föreslagit. Hrr Isbe-g och Ljungberg anhöllo att i motionen få instämma. Ståndet åtskiljdes kl. ?, 3 e. m. Bondeständet. Efter en kortare diskussion bifölls exp editionsutskottets förslag till skrifvelse till K. M:t rörande den beslutade statspensionen åt friherre N. Ericson. Sammansatta statsoch ekonomiutskottets betänkande n:r 17, i fråga om räntors och tiondes uppbärande och redovisande af kronans uppbördsmän, bifölls 1 afseende å första punkten, som tillstyrker att all till särskilda verk, stater, ivrättningar, stiftelser eller kyrkor anslagen tionde må uppbäras af kronans uppbördsmän och af dem i behörig ordning redovisas till länsstyrelserna. Andra punkten, afstyrkande motion om att skolans och kyrkans tjenstemäns lösen för kronotionde måtte dem tillhandahåjlas på landtränterierna i Mars månad hyarie är bi fölls äfven. Deremot återremitterades, på yrkande af Erik Ersson, C. A Larssor., Sven Gustaf Johansson, Johan Bergström, Olof Nilsson, Sven Nilsson, Hedström, Hörlin, Uhr och Nyqvist, tredje punkten, bviiken afstyrker af grefve Mörner väckt motion om att, såvida fråga om löneförhöjning för något verk eller någon enskild embetseller tjensteman vid riksdag väckes med tiondeanslag, detsamma bör mot kontant anslag utbytas. För återremiss å betänkandet i sin helhet ttrade sig Per Nilsson i Espö, Rosenberg, Bjerander och Carl Ivarsson. Utan diskussion godkändes: Ekonomiutskottets betänkanden n:r It, som tillstyrker Carolinska institutets försättande i likställighet med universiteternas medicinska fakulteter N:r 95, afstyrkande motion om åtgärder för hämmande af utländska lotterikollektörers och försäkringsbolags affärsverksamhet i Sverge. N:r 96, afstyrkande motion om allmänna föresksifter beträffande vilkoren för sparbankers stiftande. N:r 97, hvilket likaledes afstyrker motion om inrättandet af skolor för undervisning uti tjenstehjonssysslor och N:r 101, tillstyrkande embetsexamen för inträde i de förvaltande verken. Såsom hvilande till nästa riksdag antogos konstitutionsutskottets memorialer n:ris 8 och 9, i fråga om aumälan hos justitiestatsministern ör bokhandels idkande, och att föryttrare af utifrån inkomna skrifter på svenska språket må vara underkastade samma skyldighet och ansvar som förut finnes stadgadt för boktryckare uti 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen. Om publika dricksbrannar i Stockholm. Till Redaktionen af Aftonbladet. Då det länge varit ett kändt förhållande att yattenledningen i Stockholms stad är, i förhållande emot hvad den skulle kunna vara, till ringa nytta för stadens invånare, hemställes, om icke på vederbörandes försorg kunde på allmänna platser och promenader uppresas vattenkastare med vidhängande kärl, så att hvem som helst omm daraf sara i hahaf landa få oalxalka coin tänat