Aftonbladet – 4 februari 1863, sida 3

RE NEJ (Insändt.) fammanbindningsbanan genom hufvadstaden.Förslaget att för en blifvande jernväg norrut ifrån bufvudstaden anlägga en bangård vid Clara sjö, samt att förmedelst en tunnel genom Skinnarviksbergen och baukelier brobyggnad öfver Riddarfjärden sam manbinda denna bangård med den, som å Södermalm för närvarande utgör den vestra stambanans terminus — detta förslag hvilar nu, i följd af konungens proposition, uppå statsutskotltets bord. Anda ifrån ein uppkomst har det egt varma beundrare, hvilka prisat detsamma såsom både snillrikt och i högsta måtto gagneligt för trafiken på samt inkomsten af stambanorna. Entusiasmen för uppbofsmanren har, såsom ej sällan händer, öfvergått till entusiasm för saken, och genom de upprepade, icke motsagda loftalen har denna vunnit en ganska stor utbredning. På såmma gång vi, lika med förslagets loftålare, erkänna triherre Ericz2ons många och stora förtjenster, måste vi dock här varna mot det allmänna tänkesättets upparbetande till hvad som kan få namn. af passion. Vi måste erinra, att all enotu siasm dock är ett elags rus, samt att hvad som göres under ruset sällan godkännes af den nyktra besinningen. Alt kasta denna ötverbord är ingen törtjenst, det är ett fel; och di det gäller att besluta om millioner, får felet i proportion så mycket större dimensioner. Vi hafva dröjt ett ylira oss i detta ämne; men det är likväl ännu icke försent att upptaga det, och vi hoppas att den faktiska utredning vi nu gå att deråt egna skall ännu vara i etånd att tillvinna sig den uppmärksamhet saken enligt vår tenke förtjenar. Det har varit mycket omtvistadt, huruvida det är så alldeles riktigt och ändamälsenligt att förlägga eu nordlig banas slutpunkt vid Clara sjö, och fera vigtiga skäl bafva blifvit deremot anförda. Vi lemna denna tvistefråga för ögonblicket helt och hå!let derhän, och ställande oss på det uppgjorda förslagets egen ståndpunkt skola vi blott röka utreda till hvad grad nytta kan vara att hbemta af dun föreslagna sammanbindniogsbanan för a) kufvudstaden särskildt och b) landet i gemen, ur hvilka synpunkter förslaget från alia håll så ogement prisats. Det är naturligt att, då meningen är det ifrågavarande sammanbindningsbana skall byggas för statens räkning, någon inkomst af trafiken icke kan tillflyta staden. När man talar om nytta för hufvudstaden?, kan följaktligen dermed endast förstås det gagn, som: hufvudstadens befolkning i sin helhet eller någon särskild del deraf kan hemta af banan; och då ingen annan kan draga fördel af denna än den, som derå färdas eller föreänder eller mottager varor, står ögonskenligea graden af nytta för hufvudstaden i förhållande till samt bestämmes ef den andel utaf befolkniogen, som befinner sig i detta predikament, samt den myckenhet af goda eller varor, som af densamma mottages eller Törsändes å båran. Till utrönande häraf tjenar en dubbel måttstock: i första rummet der närvarande trafiken inom Stockholm, eller, närmare uttryckt, mellan Norroch Södermalm, samt derefter trafiken till och ifrån hufvudstaden, i den riktning alt den kan komma sammanbbindningsbanan tillgodo. Betraktar men då den närvarande trafikens ståndpunkt i förra hänseendet, så förtjenar att bemärkas huru de industriföretag ull rörelsens beijenande, som hittills föreökts här i staden, elagit sig ut. Vi alse här endåst dem, som haft ull föremål att på bestämda tider året om göra turer melan vissa pla:ser; och det är då faktiskt att af de omnibuslinier, som tid efter annan öppnats i särskilda riktningar ioom bufvu etaden, blott en enda — den emellan Kungsbacken och Slussplanen — förmått bibehälla sig. Omnibusfärden mellan Gustaf Adolfs torg och södra bangården upphörde nästan i sjelfva sin begynnelse. Kungsholms omnibus har längesedan slutat; den emellan Södermalmstorg och Hornstull, som endast hade 2 eller 3 platser, är knappt att tala om, och Ladugårdslands omnibusbolaget har, såsom allmänna tidningarne upplyst, i följdaf: fortfarande förlust å rörelsen beslutat upplösa sig somt up; höra med trafiken vid medlet af nästkommande Mars månad. Detta, äfvensum att mellan Kungsbacken och Silussen ej flera än tvenne vagnar kunna sysselsättas, kan icke vara annat än betydelse fullt. I den föreslagna sammanbindningsbanans linie är vidare notoriskt, att den lilla åogelnpen mellan Köttorget och Ragvaldsbro gått med betydlig förlust samt, för ett öres prisskilnads skuld, icke kunnat uthärda. täflan med de gammla roddarbåtarne. När: så är förhållandet, och det kapital, som ligger i Ommnibnusinrättningen samt ångslupen,: inskränker sig till några få tusen rissdal r,! med en daglig kostnad af ännu färre tiotal: för trafikens underhållande, hvad utsigt gif-! ves då, alt för den ifrågasatta sammanbind-1 ningsbanan med en anläggningskostnad af mm ne sf AR As dar At vn nda