Aftonbladet – 31 januari 1863, sida 3

de, hen och föräldrarne, åter sutto på ter rassen, och sade till honom: Min kära Allon, du är den äldsta a barnen här och äfven den snällaste och för ståndi :aste; alltså får du dig ålagdt att var värd för de gäster af din ålder, som kom ma hit midsommardagen. Låt se att di kan skicka dig så som du vore den, hvil ken en dag skall blifva herre pä Birgers borg.t Gossen försäkrade att han skulle göra all hvad hans älskatle morbror? önskade, oci hans mamma insomnade den aftonen full öfvertygad om att hennes son skulle blifv: Bengt Faikensterns universalarfvinge. Beata hade likväl om natten en infan dröm. Ion tyckte att Annas lilla dotte; Gurli var en stor vacker flicka och att Wal ter kom till ?hennes nåd?, sögande: Akt: er att fröken Gurli icke kniper bort artvet. Det försa Beata gjorde den följande mor gonen var aft skaffa sig ett samtal med löjt nant von Stral. Till den unge mannen icke ringa förvåning höll hon för honom et ångt tal om huru illa han handlade som c förmådde Anna att gifva sig ja, så att del kunde blitva förlofning af. Då löjtnanten tillät sig att påminna Beat om huru hon hittiatills motarbetat just denn: förlofring, började hon att gråta, försäk rande att svågern och dessutom hela verl den missförstod henne; att hon alltid a hela sitt hjerta önskat det pariiet emellar Anna och honom skulle blifva af etc. Nog af, den förälskade löjtnanten, som hållits tillbaka endast ef fruktan för ett af slog, fick genom Beatas försäkringar on Annas verkliga känslor för honom den allre fastaste tro på sin egen oemotstådlighet Han lofvade att så fort Anna återkom ryckt