Aftonbladet – 31 januari 1863, sida 3

Eurir från ett gammalt studentrum, I. I I dag har min vän herr Walter varit full komligt oräsonabel. Jag måste erkänna at , detta händer honom sällan, utom när har någon gång börjat tala med mig om foto: grafiska negativer? eller vill tvinga mig in i det kekulteka kemiska systemet, men: dag, jag kon ej neka dertill, har han pröf. vat mitt tålamod på ett alldeles eget och intrigant sätt. Föreställ er! . Han knackar i morgse på min dörr. tKom in! Ah?4 — Jog hindrar då icke herr professorn?4 — tPå intet vis. — Jag ville gerna bedja om en upplysning ... Men, min bäste herr Walter, det är ju jag som får all min upplysning af er,ihvad skulle min ringa per-on kunna vara ce til något ljus? Ni har då ieke, äfven ni, börjat sysselsätta er med Nederländernas bistoria 2 Herr Walter steg närmare, slog sig ner i min gamla skinnsoffa, emackade ett ögona med pipmunstycket och utlät sig som öljer: ÅNederländernas historia — nej; men frågan är dock på sätt och vis historisk. Mycket historisk. Det är, bvad jag ville säga, något, som angår den högre historien, och ni, som är en assessor i historien, icke sannt? ni är här mannen. Låt oss börja från början! Det är er icke obekant att Preussen och Österrike ligga i lafven på hvarandra. Ni var så god och berättade mig detta i går. Nåväl! Preussen behöfver någon bakom ryggen på sig. Ingen makt är närmare dertill än Frankrike. Skulle icke Frankrike snarare vara i — jag lägger accenten på detta: i — i riggen på Preussen? Ursäkta att j a Det är sannt, om ni så vill; har åiminstone hittills varit sannt, men nu år detta dock mycket, mycket föräadradt. Nu äro Preussen och Frankrike de såtaste vänner i verlden, kejsar Napoleon och kungen af Preussen hafva lärt känna hvarandra per sonligen, de hafva läst i hvarandraa! jortan, de hafva omlamnat hvarandra och slutit ewt intimt förbund. CVerkligen? 4 Positivt. Och ger ni, min goda professor, detta har för ett par dagar bli!viv höstidligt besegladt på ett särskildt wikv digt sätt. Jag kommer just nu till den qvistiga punkt jag anhåller att ni skall upplysa mig om. Den franske ministern i Ber: lin bear blifvit upphöjd till ambassadör, den preussiske i Paris likaledes. ; An sen ?4 Nej, det är precist det — just det — intet annat än det! Men, min bästa hr Walter, hvad angår det mig 24 Det angår hela verlden, ty det ärju dagens stora händelse, det är en verldshän delse, om ni behager tillåta. Om det an å ? Jo, min själ, angår det oss! Saao ar 0