Aftonbladet – 29 januari 1863, sida 3

Article Image
AV et SfE St Pe FRA AA OP BEEN delsen. Opartisk. Rättegångsoch Folissaker. Undersökningen angående eldsvådan å Lilla ÅN Issingen Vi meddela här nedan häradshöfdingen Dufvas vid tisdagens förhör afgifoa slutliga yttrande i saken: Då försäkringsakticbolaget Skandia begärt den undersökning, som hos öfverståthällareembetet försiggått angående brand å Lilla Essingen den 25 Oktober nästlidne år, torde det tillåtas mig att, innan samma undersökning afslutas, fåi korthet återkalla i minnet de förhållanden, hvilka genom undersökningen kommit i dagen eller vunnit bekräftelse, desto heldre som, till följd af nndersökningens gång, dessa förhållanden icke alltid kunnat i protokollen framträda i sådan ordning, som lättar öfversigten af densamma. Den nedbrunna byggnaden, uppförd nära nordvestra stranden af Lilla Essingen, hade en längd af 31, alnar, deraf något mera än hälften, med en bredd af endast 11;, alnar, upptogs af ett fabriksrum med deruti inmurade pannor, och återstoden, med 15 alnars längd och 15 , alnars bredd, var inredd till två rum och ett-kök på hvardera sidan om en midt igenom byggnaden förde afdelning, som närmast ingången innehöll förstuga med en derifrån till vinden löpande trappa samt vidare skafleri, garderober och gång emellan köken. Af dessa begagnades det ena såsom kallrum. Samtliga rum och kök voro så små, att till och med de största icke hade trettio qvadratalnars golfyta. På vinden funnos derjemte två rum. Rummen voro närmast före branden så fördelade, att det, som läg närmast till höger om förstugan, begagnades till sal, rummet derinnanför till pigkammare och längst in på denna sida låg köket. Till venster om förstugan åter låg först förmaket, derinnanför sängkammaren och innerst kallrummet, som var förenadt med köket genom en gång. Mellan fabriken och boningslägenheterna fanns inuti byggnaderna icke någon kommunikatiey. Dagen före branden hade strykning af kläder fsrehafts på vindsrummet till venster om trappan och dervid en strykugn begagnats, men denna var ställd på dubbla ziokplatar och, enligt hvad sammanstämmande blifvit intygadt, undersöktes den sednare på aftonen, dervid all eld var släckt och de till densammz hörande rör kalla. Icke minsta anledning har förekommit lertill, att den sent på natten yppade branden kunnat ega sammanhang med st:ykningen, helst elden icke börjat på vinden, utan nere i törstugan. Härom öfverensstämma fullkomligt de båda personer, hvilka, så vidt hittills är upplyst, varit de, som först varseblifvit eiden. At dessa har den cna, som låg i pigkammaren, berättat, ati hon först elter att hafva öppnat dörren från salen till förstugan varseblef elden, som då lyste förnämligast på motsatta sidan af förstugan, under det den andra, som tillbragte natten på det till höger om trappan liggande vindsrummet, efter att hafva öppnat dörren utåt vinden, sett förstugan och nedre delen af trappan hätjas af elden, som ännu icke hunnit de öfre gen. Branden har således börjat i stugan, Ger eldstad ej fanns, eller eld varit för något särskildt ändamål begagnad; och der icke heller någon af de inneboende tillbragte natten, så att derigenom ovarsamhet med eld kunnat under natten derstädes ega rum. Enligt hvad två byggmästare, efter hållen undersökning, intygat, har bränden ieke uppkommit genom någon felatighet hos eldstäderne. Utifrån kan den cj heiler hafva blifvit inkastad, ty förstugans dörr var läst inifrån med dubbla slag, intet fönster har befunnits öppnadt och den, som genom de andra ingånsarne skulle försökt bereda sig tillträde til tugan för att der obemärkt anlägga eld, hade haft att vid inoch utgående passera jenom trånga rum, der petsoner funnos, af hvila, enligt hvad undersö ningen föranleder, de fleste icke voro tungsöfde. Undersökningen lemnar således icke rimlig grund för annat antagande, än att branden, som yppades klockan omkring tre på natten, ledt sin uppkomst omedelbart från någon inom boningshuset utöfvad verksamhet. Inuti nämnde hus funnos den ifrågavarande natten, i sängkammaren: egaren skiftertäckaren Wesche, hans hustru och deras fjorton månader gamla barn; i pigkammaren: tjenstepigan Kristina Larssöh; och uppe på den högra vindskammaren bokhållaren Malmströft. Af dessa lade bokhäållaren Malmström icke försäkrat sin egendom; han förlorade allt och ddade med möda, i blotta linnet, sitt lif. Pigtn Harssons tillhörigheter voro ej heller försäkrade, hon fick rädded sin byrå med hvad deruti förvarades, men skall ändock gjort en för hennes ställning betydlig förlust. Skiffertäckaren Wesche hade emot brand försäkrat byggnaden, som var uppförd af korsvirke och tegel under skiffertak, till 15,090 rdaler, fabriksmeterialier och verktyg till 2500 rikdaler, samt pefsohlig lösegendom till 11.600 riksdaler riksmynt Vhkiffertäckaren Wesche, hvilken, född i Tyskland, omkring fem år varit bosatt i Stockholm och derunder medelst skiffertilekning lyckats förvärfva ett, att döma af brandförsäkringsbeloppet, ganska dyrbart löstrebo, har efter erhållen besittningsrätt till ett stycke mark å Lilla Essingen, derstädes redan 1861 företagit uppförandet af den nedbrunna byggnaden, i hvilken upp. Jag trodde att kapten gått tili hvila och derför slog jag mig ner här för att minta af don cläna cnmmarnatten

29 januari 1863, sida 3

Thumbnail