Aftonbladet – 28 januari 1863, sida 3

äfven blir anlagd ifrån Wendle öfver Qvicksund till Katrineholm eller någon anman lämplig punkt å vestra stambanan, hvarförutan jernvägssystemet inom mellersta Sverge icke kan anses fullbordadt, hvarken i merkantilt eller strategiskt hänseende. Om man ser på kartan skall man finna, att en bana ifrån Katrineholm förbi Eskilstuna och Thorshälla, öfver Mälaren vid Qvicksund, nära förbi Strömsholm, genom Westerås, Sala, Avesta, Hedemora och Säter till Insjön och Sijans vattenbassin skulle komma att gå midt in uti landet, sammanbinda dess bergslagsoch sädesbygder jemte flera städer och andra vigtiga orter, såväl sinsemellan, som med hufvudstaden samt således mer än de flesta banor få en sträckning i överensstämmelse med de printipen som för utläggning af stambanorna blifvit bestämda. Den norra stambanan ifrån Stockholm synes derföre framför allt böra utläggas så, att den förenas med oci ingår uti denna bana genom midten af landet. Likaså synes det för Norrlandstrafiken vara af största vigt att en direkt förbindelse öppnas ifrån Stockholm öfver Upsala och Gefte till de norra orterna. Ifrån Siljan och ÖOrsasjön torde äfven en framtid konimunikation, åtminstone genom landsväg, kunna utsträckas i fortsatt linea med stambanan inåt Troudhiem i Norge, dit förbindelse sannolikt kommer CWÖpPp: nas med Norrlandsbanan. s Enligt detta förslag skulle det således blitvå två stambanor norr om Mälaren. Den ena, som torde kunna kallas nordöstra stambanan, ifrån Stockholm genom Upland och Gestrikland ät norra orterna; och den andra, eom torde kunna kallas den mellersta genom Upland, Westmanland oeh Dalarne till Siljan. Dessa banor blifva dk, med undantag af trakten närmast hufvudstaden, liggande på ett afstånd af 5 å 10 mil från hvarandra, churu detta afstånd kommer att bero på hvarest den lämpligaste terrängen kan finnas för den nordöstra banan, antingen öfver Storvik eller Gefle och så vidare nor ut, hvilket ännu ej är undersökt. Då de södra delarne af riket få två (2) stambanor, som framgå på 2 å 3 mils afstånd från destora segelbara insjöarne; så torde det ej kunna anses mer än billigt att de norra äfven erhålla tvenne, helst de norra orterna, som idka bergsbruk och trädvaruhandel, behöfva använda sina dragkrafter m. m. i och för sina respektive näringar, men ej för utforsling af sina tillverkningar, samt sålunda äro vida mer i behof af lättade kommunikationer, än slättbygden, der det finnes mera tillgång på dragare samt flera och mindre backiga vägar att begagna. . Skulle bemedlingsförslaget förfalla samt såsom mindre kostsamt och lämpligare för systemet anges, att norra stambanan ägget vester om Sig tunafjärden, med utgrening dels åt Upsala och dels åt Sevalla och Sala, torde i allt fall böra uppmärksammas, att om utgreningen gjordes i Hjelsta socken, uti trakten af Ekolsund, samt Westmanlandsbanan sträcktes rätt till Hernevi socken åt Sevalla och Upsalabanan anlades rätt fram öfver Låstaviken genom W. Åker och Dahlby socknar till staden, i stället för att banorna skulle skiljas i trakten af Örsundsbro; så skulle en besparing i väglängd vinnas åt hvardera hållet af vid pass en half mil, utan att någon tillökning i anläggningskostnaden torde uppkomma, hvarom likväl någon undersökning ej siett. Men i alla händelser, antingen en bana kommer att anläggas på östra eller vestra sidan af Sigtunafjärden till Upsala, så synes, på förut anifna grunder, samma bana böra fortsättas dervån åt trakten af Gefle och de norra orterna, samt en särskild bana böra anläggas åt det inre a provinsen Dalarne öfver Sala, Hedemora ech Säther. KOKT EEE EEE