Aftonbladet – 23 januari 1863, sida 2

kerade delar, än som motsvaras af stodsutjs skylderna; hvadan föreställningen att befris else från stadsutskylder för näringsidkare ild städernas närhet skulle undergräfva städerit nas bestånd, enligt min tanke, i verklighe; ten saknar grund. Bästa beviset härför synes mi troligen allestädes existerande förhållande . Å att lör salubodar och verkstäder i de bebyggda och mest trafikerade stadsdelarnej illigt betalas de högsta ässna och så be ! tydligt högre, än i de al re Btadsdes larne, alt skil I il y Emel ortid sk ulle ett fullkomligt frigi vandel af näringsrätten så inom som utom städerna I samtidigt med befrielse från stadsuta kylder för näringsidkare i stäm mnas grannskaj D må! hända i början framkalla ett försök till utflyttning utom städernas område, som kunde; befaras nog häftigt rubba best ende för landen och derföre icke vore tillråd Frågan om en obegränsad näringsirihet är: också of långt hufvudsald betydelse, :. än att steget dertill bör återhällas eller blott; ställas för en reaktion genom dess förbina delse med ett fulli somligt underkännande al städernas anspråk på stadsutskylder från närboende industriidkare. Att eltergifven-! heten för detta anspråk, ehvad frågan a gäller handel eller handtverk, likväl icke kan eller skäligen bör sträckas längre än till 1, mil utom stadsområde synes mig dock alldeles otvifvelaktigt. Bland onr nat skulle med en. utsträckning derutöfver mål nda på ett eller annat ställe den på landet bosalta näringst idkaren göras skattsnytdie på en gång till två släder; och i hvad fall som helst skulle ) en större utsträckning til fördel för städerna allt för mycket upp fira landsbygdens billiga anspråk på tillgång af handtverksbiträd och varubyte, ty ringa grundad är der föreställning, att någon Iifiigare näringsverksamhet skall kunna uppstå der, hvarest närings I idkaren måste bära stadskommunens Onera, men umbära dess fördelsr. rn rn ön mm mm AL om a s : w j Af hvad jag här förut anfört, följer otvun-1 get, att, enligt min tanke, landthandel icke I j ; l 4 ! i i Is I blott må utölvas närmare eller fjärmare stad, utan ock att denna bandel må kunna omfatta alla inoch utländska varor, med undantag af hvad för vissa slag är särskildt stadgadt, såsom spritdrycker, pifter, apoteksvaror och dylikt. Uti hittills stadgade till sin grund svårfattliga inskränkninga ar al föremålen för landthandeln, hvarigenom denna rörelse antinzen icke kunnat tillfredsställa förbrukarens behof eller måst ölverskrida lagens bestämmelser, synes mig med fullt skäl böra sökas förnämsta anledningarne till det ofta oförtjenta ogillande, hvarmed denna I handelsrörelse på sina ställen betraktas. Men i den öppna för allmänheten tillgängiga saluboden kan oloflig bränvinsutskänkning ingalunda, såsom några förmena, halva : egt sitt fa arligaste tillhåll. Då jag på dessa grunder anser en obegränsad handels: och näringsfrihet böra medgifvas, kan jag emot de i kongl. kollegii Skrifvelser ifrågasatta eftergilter af nu stadgade ins kränkningar icke hafva aonat att erinra, än att dessa eftergifter, enligt min tanke, äro alltför otil Iräckliga. Franska tidningen La Presse egnar i sitt nummer för den 18 dennos en artikel åt De svenska reformerna. Naturligtvis kände man nämnde dag i Paris ännu dessa reformers beskaffenhet endast genom ett telegram, som varit synligt i alla tidningar och hvilket blott antydde några få hufvudgrunder i det kungliga för slaget till nationalrepresentationens ombildning. La Presset inleder också sin artikel sålunda: CSverge underkastas i sin ordning den för alla gemensamma lagen; det följer slutligen den konstitutionella rörels se, som efter band rycker med sig alla Europas stater. En telegrafdepesch bringar oss den stora nyheten. Konungen tager sjelf initiativet till denna förändring; han har förelagt ständerna en proposition, som skall blifva utgångspunkten för den nya sakernas ordning. i STelegrammets lakoniska korthet pålägger oss den största varsamhet i afseende? på dessa reformer, hvilkas närmare beskaf-! fenhet vi först om några dagar få erfara. Men genom att redan nu antyda det närSJ varande politiska tillståndet i Sverge, sättas vi i tilllälle att ännu bättre uppfatta betydelsen och klokheten af de föreslagna I åtgärderna.? Tidningen lemnar derpå en öfversigt af vår nuvarande representations be sskaffenhet och statemakternas ställning till hvarandra samt redogör för det initiativ till reformen, i som vid slutet af sednaste riksdag togs ar I borgareoch bondestånden , dervid accenI tuerande den särskilda mening, som i det sistnämnda ståndets adress uttrycktes rörande kamrarnes bildande. Artikeln slutar derE L 1 f 1 efter sålunda: H Vi känna nu det välbetänkta svar, som konung Carl XV gifvit på dessa ytiriogar af den allmänna meningen. Eno regering, hvilken det vara må, kan hvarken låta sig å ett förödmjukande sätt ryckas med af en iberal rörelse eller blindt motsätta sig den-: samma. I sednare fallet dömer den vig ti NU ett säkert fal; i det förra äfventyrar den sin värdighet och skall blott lyckas uppskjuta q katastroten. it Depeschen tillägger, att propositionen väckt allmän tillfredsställelse. etta är i C sin ordning; men det är isynnerhet kronan, ä TIDERS 28; PS ESORSE SERA SSP AT ITE ilosofen underlät i sitt bref de vanliga i dam Ah hacstada olm mnnact in na 1