Aftonbladet – 23 januari 1863, sida 2

Filosofen underlät i sitt bref de vanliga formaliteterna och kastade sig genast in på sitt ämne, utan alla slags inledande fraser, i följande föga lofvande ordalag: tJag har flera underrättelser åt dig om den förakt!ige uslingen, min son. Här följa de i så få ord som möjligt. Jag har alltid sagt dig, om du påminner dig det, att Frank var en dålig varelse. Det första spår man upptäckte af honom, sedan han rymt från sina principaler i Kina, framställer honom i denna dager. Hvartror du väl han dyker upp nästa gång? Jo, gömd bakom ett por mjöltunnor om bord på ett engelskt fartyg, som var på väg hem. till London från Ho tFartygets namn var F fälhafvare var kapten Kirke. I stället för att bete sig som en förståndig man och kasta Frank öfver bord, var kapten Kirke nog dåraktig att lyssna till hans historia. Han. lade vidt och bredt ut sina olyckor, det kan du lita på; han var till hälften ihjälsvulten; han var en engelsman, som råkat i betryck i ett främmande land och utan n gon enda vän, som kunde hjelpa honom; hans enda utväg att komma hem var att emyga sig om bord på ett engelskt fartyg och ban bade derföre smugit sig dit i Honkong två dagar förut. Detta var hans historia. En annan lymmel i Franks belägenhet skulle ha fätt smaka daggen af en annan kapten. Ehuru Frank icke lförtjenade barmhertighet af någon, blef han genast omhuldad och ömkad om bord, likasom om det varit den naturligaste sek i verlden, Kaptenen tog honom i land, besättningen ömkade sig öfver howom och 7 klappade honom på ryggen. fHan f kläder och fri resa hem. Det var ju lyckligt allt det der, säger du kanske. Alldeles inte; ingentiog är lyckligt för min föraktige son. eFartlyget anlöpte Goda-hopps-udden. Bland andra dumheter, kapten Kirke gjorde, tog hap der en qvivlig passegerare om bord,