Aftonbladet – 19 januari 1863, sida 3

skogen, emedan man ej kan få fram det. Hura , vill ni förflytta det från den ena vagnen till den andra; det skall kosta mera än en penny per ton att flytta det. Vi hafva en ganska stor trävaruhandel, vi skicka trä från Liverpool och i Hull genom detta distrikt. Vi skola framdelcs I sända mer. Vi hafva bjelkar om 69 å EO row i längd, som forslas på jernväg, och hvilka eliest icke kunde sändas för en penny per ton. Jag tror att en mycket smalare väg än 4 fot ö stum skall blifva så säker som man någonsin ; kan önska sig den. Enligt min tanke har man iingen fördel deraf att, då man har en sak fullkomI liot säker, kasta bort penningar fir at göra den säkrare. Mr W. J. Chaplin (ordförande i South Westein railway company): Jag anser det smala spärct vara bättre, derföre att man med mindre kostnad kan hafva flera tåg. Ju oftare de kunna gå desto förmånligare. Mr Joseph Hayward (medlem af firman Peikfords): Stora lastvagnar medföra många oliptnheter. De kunna sällan sändas direkt och Jag har mången natt varit med om då man nödgats hafva hästar och en immens kraft för at skaffa dem ur vägen. Det är bättre att gå oftare med mindre tross. En regulier kommunikation är vigtigare än en hastig. Små vaggoner äro snart ioch urlastade, stora deremot erfordra mycket utrymme och äro svåra att röra. Trä lastas på två eller tre sammankopplade lastvagnar, öfver stapeln lägges cen rörlig tvärbjelke med ett jern igenom, som låter timret vända sig då man genomgår kurverna. På våra smalspåriga vagnar har intet förekommit, som varit för svårt att lasta; våra egna 11 fots vändskifvor hafva å dem blifvit transporterade på London — Birmingham-banan. Olika spårvidd RN åstadkomma svårigheter.s . W. EBoroo (medlem af firman Chaplin and Horne): Ju fulare en vagn ärlastad, desto skkrare gär den. Lastegare föredraga små 4 utom för ull och humla. På smalspåriga banor gå vagnarne stadigare med mindre oscillation. Mr Jamos Brown: tDet breda spåret i Souih Wales är olämpligt, emedan der finnas traumvägar från 2 fot 8, tum till 4 fot 4 tum. I handelstrafiken äro besparingar oundgängliga. Det arbete, i hyiiket dessa yttranden offemtliggjor!s, utkom redan 1846. Sedan dess har mask nbyggnadskonsten gjort stora framsteg, så att lokomotiver utan svårighet kunna byggas för hvitken spårvidd som helst. Vi afsluta denna uppsats med att ur Åbo Uoderrättelsert äfven meddela ett bref från ett ef Storbritanniens förnämsta loxomotivbyggarehus, Haw:horns komp. i L ih, skrifvet i Septen:ber månad förl. år: Vi hafva på sednare tider i etort antal förfärdigat våra förbättrade tank-lokomotiver (lokomotiv utan tender), passande för glest befolkade trakter, såväl här som utomlands, och finna dem på ett förundransvärdt sätt motsvara behofvet på tram-vägar och smalspåriga jernbanor, der: hvarest billighet är första vilkoret. Dessa maskiner, som förfärdigas efter den princip att hafva tyngdpunkten så lågt som möj in ära mycket säkra, äfven vid större haetighe den, som i allmänhet förekommer på Jerrväga med smalt spår. Vi hafva tillverkat dem så smala som för 2 fot 8 tums spårvidd för uteslutande godståg samt 3 fot, 3 fot 3 tum och 3 fot 6 tum för godsoch passageraretåg. Ett lokomotiv för 2 fot 8 tums spårvidd, som ärunder arbete, väcker beundran. Det er Omkring 7 tons i full gång rustning; cylindern 8 tums diameter och 15 tums slag; hjul om 2 3 diameter; distansen mellan hjulen 4 6; koppar eldbox och messings-rör. Detta lokomoliv transporterar 7 tons på en stigning af 1 på i? (utom maskinen) och 2 tons på en stigning af 1 på 4), med en hastighet af 12 engelaka mil i timmen; 100 ångtryck på IT tum. Priset på detta lokomotiv tär häromkring 750 å 800 , beroende al spårvidden — De större och kraftigare lokomotiverna med tender — på vanliga jernvägar i England brukliga — levereras för ungefär det dubbla af detta pris. Vi anse 3 6 spårvidd vara just hvad Finna behöfrer. Man kan dervid begagna sis af flatbottnade skenor, vägande 35 pr Yard, då inga stolar (chairs) behötvas och hvarigenom en stur besparing vinnes. Vi Lehöfva väl icke utpeka huru mycket ni skall kunna bespara vid anäggning af ett sålant spår; men minst blir det 50 procent på de örat ostnaderna å linien, vändskifvor och maeriel. Det skall göra oss ett nöje att, när som helst emna alla upplysningar i ämnet vi kunna. DEREN SN ; 14