Aftonbladet – 19 januari 1863, sida 3

UTRIEKKS DANMARK. Prinsessan Alexandras bröllop skall firas den 12 Mars. Euligt Monitören har svaret på grefve Russells sista depesch afeått Trån Köne hamn den 5 Januari. Danska regeringen fasthåller deri bestämdt den synpunkt, tom den har utvecklat i sia deyesch af den 15 Oktober. Den förklarar sig beredvillig zit göra ett nytt 0 er i afseende på Holstein och att erkänna, om icke denna landsdels utträdande, så åtminstone dess frånskiljande i administrativt afseende, men på det vilkoret att Holsteins ställning blir så noga hestämd, att förbundet ej zan ioblanda, ge i den öfriga monvarkiens inre engctagenheter och ait danska regeringens förhållunde till hertigdömet får stabilitet, Hvad Slesvig angår, förnekar Köpenlamnska kabinettet förbundet allt elags kompetens, enär Slesvig cj hör till det, Det vill icke medgifva att den diplomatiska skriftvexlingen 1851 och 1852 här på något sätt gifvit hemul åt något slugs ipbiendving från tysk sida i detta bertigdömes anvelägenheter, och det vägrar att goå in på någon underhandling om detta ämne. Det talas om att en fransk not i samma riktning som de engelska och ryska, skall ha ankommit till Köpenhamn. FRANKRIKE. Den 13 dennes höttv senaten och lagstiftande kåren sina försia sessioner. Isenaten förekom icke något tal; hr Magne, minister utan portfölj, gjorde helt eukcelt en framställning af tillståndet i kejsorriket. I lagstiftende kåren uppträdde deremot hertigen af Morny, men höns talär så fösn innehållarikt, alt vi ej anse oss böra upptaga utrymmet genom detsammss meddetende. Den nye erkebiskopen i Parisa, msgr Derboy skall ha mycket arscende bland den upplystare delen af presterskapet i Paris; dercmot lär det ultramontana peruet micket ifrigts ehuru utan framgång, motarbeta hans val. Han är född 1813. Bland de depescher, som meddelas i den nyligen utgifna s. k. gula boken, förekommer äfven en ef den 20 sistlidi från Drouyn de Lhuss tll franska så det i Rom, hvari den förre he England föreslagit påfven att drag: baka till Malta. Drouyn bade i med nontien, kardinal Chigi, boppades, alt om påfven, hv bjude, skulle se rig nöd å ett Jemna Italien, hen skulle föredraga aft Må sig ned i Frankrike tfremför Eoglands förslag. — Andra depescher besvara Koplends reklumeationer mot Fraas H:s fortfarande vistelse i Rom, der han befrämjade siåtröfverict. Drauyn beklagar deri atv Frans IH envisas att stann. qver i Rom. Frankrike bade icke lemnat konnrgen sjelf i okunnighe härom, men England borde iase, att Fr rike ioke offentligen kunde förueka den romerska statens suktoritet, för att åstadkomma konung Frans aflägsnende. Frankrike önskade endast Jå ötvertygelsens väg vå detta nål. — PF den gula boken för kommer vidare on depesch från dåvarande sändebuydet i Rom, Latour dAuvergne, dut den 27 sistlidne December. Deri uppgilves att lord Russell vid juitiden äter Itit föreslä påfven aitrlemna Rom, hvarvid tillades att dos vore troligt alt h. helighet rancka snart skulle se sig försatt i nödvärdighet alt begagna sig af Eolands förstag. — I en depesch från grefve Savtiges till Drouya samtal t alt han