Aftonbladet – 17 januari 1863, sida 3

kolossalt besynnerliga vilkor, gällde ett es nära liggande grannland. Borgareständet. Sedan plenum blifvit öppnadt, begärdes orde af hr Rinman, som föreslog den uppvaktning ho konungen, söm Vi på annat ställe i bladet om förmält. . Konstitutionsutskottets bet. n:r 3, med tillkän nagifvande att förslaget om ett särskildt tiskoti i läroverksfrågan förfallit, lades till handlingartit. Statsutskottets utlåtande nr 23, tillstyrkande väckt motion om utdelade bland rikets ständer af finanskomitens betänkande, angående bank: väsendet i riket, bifölls. Samma utskotts betän. kande n:ir 24, som afstyrker väckt motion om ersättning af utgifter för undersökning af den s. k. Nynäsbanan föranledde någon diskussion. Hr Ienschen medgaf att komiterade icke kunde ega några rättsanspråk på en sådan ersättning, men trodde att billigheten fordrade att, då onckligen ett det allmännas intressen genom denna undersökning blifvit af. edt, kormiterade finge sina utgifter ersatta. Hr Lovån instämde uti detta yrkande, dock förklarade tal. sig icke ega några särdeles sympatier för hufvudfrågan eller den om en jernvägs anläggande till Nynäs. För bifali till hvad utskottet föreslagit yttrade sig hr Renström, emedan då komiterade inga egentliga anspråk hade, det visserligen vore synd om dem, men ei borde föranleda ändring i utskottets beslut. I afseende å lämpligheten af den föreslagna jernvägen yttrade sig tal. äfven och kom till det resultat att ingen af de fördelar, som deraf förespeglades, hölle stånd inför en noggrann granskning. För bifall till utskottets förslag yttrade sig derjemte hrr Hjerta och Ridderstad, som framhöllo faran af ett prejudikat, sådant som det här föreslagna. Uuåtandet bifölls. Samma utskotts betänkande n:r 25, angående afskrifning af undsätningslån för nödlidande i Westerbotten, bifölls. Likaledes n:r26, afstyrkande väckt motion om beviljande af ett räntefritt årligt lånebidrag till landtmäteriarfvoden. Hr Cygneus yrkade afslag. Betänkandet n:r 27 åter, som afstyrker begärdt anstånd med återbetalning af ett Norbergs jernvägsbolag lemnadt låneunderstöd, återremitterades till utskottet under uttryckande af att ståndet önskade bifall till den kongl. propositionen i detta ämne. Härför yttrade sig hrr Ekman, Ekholm, Ridderstad, Sundvallsson, Gahm, Rydin, Cygnus, Alander, Loven, Grape, Bruhn, Carlson och Ekelund. Man ansåg att den förlust, staten härigenom skulle föra, vore alltför obetydlig för att föranleda den at utskottet tillstyrkta strängheten, särdeles som bolaget vore ett bland de äldsta i landet, hade gjort stora förluster samt saken i allmänhet företedde högst ömmande omständigheter. För bifall till hvad utskottet föreslagit talade hrr Berger, Björck, Djerta, Ditzinger och Wisteius. Beslutet fattades genom votering med 32 röster mot 23. Derefter biföllos statsutskottets utlåtande n:o 2S, i anledning af en kongl proposition angående en med Hannover alslutad traktat om upphörande af dens. k. Stade-tullen samt bankoutskottets n:o 15 angående utseende af revisorer för granskning af bakodiscontverkets tillstånd. Åtskilliga från ridderskapet och adeln ankomna rotokollsutdrag, med inbjudnirg att instämma 1 dess beslut rörande åtskilliga ekonomiutskottets betänkanden, föranledde ingen ändring i af ståndet redan fattadt beslut. Ståndet ätskiljdes kl. 7, 3 e. m. Bondeständet. Vice talmannen föreslog att ståndet måtte utse en -deputation af trenne ledamöter för att hos konungen anhålla om audiens för bondeståndet, och detsamma sålunda blifva i tillfälle att frambära sin tacksägelse för det förslag till representationens ombildning, hvarmed ständerna blifvit hugnade. Detta förslag antogs enhälligt och utsågos till depaterade Tedamöterna Uhr, Erik Ersson och Malmin. Derefter fortsattes föredragningen af statsutskottets utlåtande n:r 21, med anledning af statsrevisorernas granskningsberättelser, från och med 11:te till och med 25:te S: En del af dessa paragrafer godkändes och andra lades till hand lingarne, och med särskildt uttryckt ogillande af n:r 16, innehållande att vid revisorernas anmärkning, med afseende å behofvet af ett boskapsstall för kongl. veterinäriorättningen, icke måtte fästas något afseende. Paragraferna 17 uch 20, den förra innehållande en af revisorerna mot krigskollegium framställd anmärkning och den sednare rörandeifråasatta inventeringar vid flottans station i Carlsrona, återremitterades. För de diskussioner, som vid vissa paragrafer förekommit, skola vi i ett kommande nummer redogöra. SEE Smålands husarrezementes afsittande. Som frågan om detta regementes afsittande ar intresse icke allenast för Småland, utan jem-. äl för de provinser hvilka deltaga i indelnings-. verket med till infanteri afsutet kavalleri, hvarom kontrakterna, såsom fallet är med Österoch i Westergötlant, tilländalöpa med år 1870 och 1871, meddela vi här en: fullständigare förteckning öfver de talare, som inom ståndet i denna; fråga yttrat sig, enär förra onsdagens långt utdragna plenum blott med gaf en kortare redogör relse och diskussionen i sin helhet var för vidlyftig att återgifva. På förut anförde skäl, såsom betesmarkernas dåliga beskaffenhet och svårigheten att inom provinsen anskaffa remonter talade för bifall till utskottets betänkande, som tillstyrke ifrågavarande regementes afsittande: Olof Nilsson från Westerbotten, Daniel Danielsson från Jönköpings län, Johan Andersson, Eriksson, Sandstedt, Heurlin, Svenssn, Dahlgren från Kalmar län, Nils Magnus Pettersson. Medin, Ola Jönsson, Öbom, Jöns Andersson, Håkan Nilsson och Sven Gustaf Johansson. För afslag vttrade sig: Falk, Bjerkander, Lönnberg, C.A. Larsson, C. J. Johansson, Smedberg, August Andersson, Jonas Andersson, Dahlgren från Elfsborgs län, Bergström från Östergötland, Anders Jonsson, Johannes Svensson, Nils Jonsson, Carl Tholsson och Lundahl, hvilka trenne Bednare inom utskottet reserverat sig movmotionens tillstyrkande. Ingen af dessa talare hade specielt något emot att Smålands husarer förvandlades tillinfanteri; men då utskottet i sitt betänkande yttrar att sådant kan ske utan att förutsätta någon minskning i kavalleriets nuvarande styrka, blir deraf en följd att något afsutet regemente skulle åter till kavalleri komma att u ppsittag en förändring som skulle komma att med öra långt större olägenhet än den vinst Småland kan tillskyndas genom dess husarers afsittande.