Aftonbladet – 17 januari 1863, sida 3

vigtig punkt, att ett undantag derför bör göras, älven öm ääss fepresentanter skulle vara likgiltiga och sitta med armätie i körs. Medani hela landet ifrades för förbättrade komfitnikationsanstalter och handeln tilltager, vore den 1 itf: vildstaden jemförelsevis i aftagande. Hvad beträffat sjelfta hufvudfrågan, eller Nynä uthamn för Stockholm; kunde dess vigt ie stridas. En erkänd anktoritet, kapten Carlsund, hade förklarat vintersjöfarten på Ustersjöh vara tröjlig och praktiskt utförbar. Man troude kanske att återremiss skulle tjena till intet, emedan ingen inom utskottet sig reserverat. Men detta trodde talaren möjligen utvisa att man icke så noga tagit frågan i betraktande och att motionen hörde till dem, som slopats i dussintal. Å Kanhända skulle, ofn återtemiss beviljades, det nästa gång finnas någon reservant inom utskottet. Hr E. W. Nordenfelt talade i samma riktning som hr af Troil. Visserligen vore man icke i en dylik sak bunden vid något prejudikat, men man kunde genom anslaget lägga grund till en mängd öfverflödiga undersökningar, och om företaget blefve gilladt af staten, eller ett enskildt bolag toge jernvägsföretaget om hand, vore det först rätta tiden att tänka på någon ersättning för undersökningarne. enahanda syftning yttrade sig äfven hr af Skogman, hvilken dessutom ansåg att frågorna om nödhamn vid Nynäs och en jernbana derifrån till hufvudstaden blifvit satta i ett sammanhang, som icke vore nödvändigt. Pejlingar 1 hanen och andra för sjökarteverket nödiga undersökningar hade skett på statens bekostnad. Friherre tftjernstedt talade ånyo för återremiss på den grund att utskottet icke gjort någon fullständig utredning. Principen inom utskottet vore visserligeti riktig, men ingen regel utan undantag. Det kunde ju för staten vara nyttigt att erhålla dessa kartor och statistiska upplysningar. Sedan slutligen grefve af Ugglas yttrat sig för bifall till utlåtandet, emedan han ej kunde finna något värde i en undersökning, förrän det blifvit praktiskt visadt att den kunde leda till något resultat, voterades mellan bifall och återremiss, hvarvid det förra blef ståndets beslut. Vo teringen utföll med 121 ja och 42 nej. Vid föredragandet af statsutskottets utlåtande n:o 27, afstyrkande K. M:ts skrifvelse angående begärdt anstånd med föreskrifna kapitaloch ränteinbetalningar å de till Norbergs jernvägsbolag af allmänna medel anvisade lån, uppstod öfverläggning. Friherratne Tersmeden och Schultsenheim samt hr Åkerman yrkade återremiss och bifall till den k.. skrifvelsen, med åberopande af de särskilda omständigheter, under hvilka denna jernväg blifvit anlagd och öfriga ömmande förhållanden, hvaremot frih. af Ugglas och hr af Troil förklarade att utskottet ej kunnat komma till något annat. resultat. Inga ömmande omständigheter före-; funnes, lånen hade erhållits på särdeles fördelaktiga vilkor; den pekuniära sidan af saken vore en bagatell, men man borde strängt vidhålla den grundsatsen, att icke bevilja några a.) en tergifter i kontrakter mellan staten och enskilda, särdeles som det ännu mindre uti ifrågavarande fall ej vore följdriktigt att göra det, då man förut nödgats afslå dylika anhållanden af verkligen ömmande beskaffenhet. Utlåtandet bifolls genom votering med 65 ja mot 33 nej. I öfrigt förekom ingen diskussion och blefvo de på bordet hvilande utlåtanden dels bifallna, dels för andra gången bordlagda. Ståndet åtskiljdes kl. ,3 e. m. Prosteständet. Föredrogos ridderskapets och adelns inbjudningar, anvående ekonomiutskottets betänkanden . n:r 19, rörande veterinärväsendets ordnande, som ; bifölls; och n:r 23, om upphäfvande af 3 mom. 47 8 Kongl. förordningen om landsting, som lades till handlingerne. Statsutskottets utlåtande n:r 2t, afstyrkande 12.000, rdr ersättningsanslag för gjorda undersökningar af den så kallade Nynäsbanan, bifölls ; på yrkande af kyrkoherden Wennerström och prosten Colln samt prof. Carlson. Statsutskattets utlåtande n:r 29, angående rikt. ningen af södra stambanan samt anvisande i förskott af 2 millioner rdr till arbetenas fortskyndande å densamma under år 1863. I första punkten afstyrker utskottet allt afseende å frih. tael von Holsteins och Sven Gustaf Johanssons motioner i ämnet. Mot detta beslut uppträdde: Doktor Almqvist, som tvärtom ansåg de nämn-j da motionerna förtjena afseende, särdeles den sistnämndes framställning om uppskof med beslutet att södra stambanan skall beröra Nässjö, til!s en undersökning hunnit verkställas om den billigaste och kortaste riktningen. Sven Johansson har i sin motion föreslagit bland annat banans dragande närmare de småländska jernbruken, och tal. anhöll att ståndet ville härå göra det afseende, att frågan lemnades tills vidare oafgjord, samt att de två millicnerna under tiden finge användas för fortsättning af arbetena mellan Salen och Liatorp sumt från Mullsjö till Tenhult. Kyrkoherden Ternström anmärkte att både ständerna och jernvägsstyrelsen pröfvat frågan och beslutat sig för Nässjö. Den förre talaren hade förbisett att en jernväg måste ledas genom Östergötland, då Nässjö vore tjenligast till utgångspunkt, och samma förhållande vore i afseende I de bibanor, som kunde anläggas österut. Tal. ansåg att man borde stänna vid hvad beslutadt blifvit och yrkade bifall. i Prosten Lundholm instämde med doktor Alm-! vist och ansåg billigt att undersökning tillätes, då så skett i fråga om östra banans riktning öster eller vester om Sommen. Om den östra banan beviljas, förlorar man ingenting genom att taga Tenhult till utgångspunkt, hvaremot . man då kunde undvika hvad tal. kallade Sverges alpland. t Prof. Carlson tyckte, då sedan förra riksdagen ingen undersökning skett, som visat någon kor are eller billigare väg, skäl ej vara ati frångå nämnde riksdags beslut. j Prosten Sondea instämde med prof. Carlson. Om man skulle vänta på undersökning af alla möjliga förslager, blefve resultatet, att Småland icke finge någon jernväg alls, endast för tvist om hvar den skulle framgå. Dr Gumelius hoppades också att man måtte stadna vil förra riksdagens beslut i frågan och yrkade bifall. På framställd proposition blef punkten bifallen, likasom den andra och tredje. Ang. 4:de punkten, om anvisande af 2 millioner för arbetena mellan Mullsjö och sjön Salen, yttrade sig åter Dr Almqvist. Ehuru ståndet redan beslutat att ej bry sig om Sven Johanssons förslag, ansåg tal. ännu icke allt förloradt. På första sidan af ut! skottets betänkande citeras K. M:ts erinran om ständernas beslut att södra banan skulle gå till trakten at Nässjö; det vore således dock något: hopp att slippa den olyckliga punkten genom: hålla sig till ordalydelsen, hvadan tal. hem j j