Aftonbladet – 8 januari 1863, sida 3

kadenser täfla med den stolta prinsessan af Sicilien. Mil Andråe har äfven rönt mycket bifall för sin berömvärda säng och det varma enkla uttryck, hvarmed hon återgifvit rollen i t t, hvilket dock säkert icke bindrar b ne guand-meme a ai denna i a, hvari allt fekt och siunesberusning, a ynska, att konturerna äfven till denna roll måtte skarpare uppdragas. Hr Arnoldssons väl genomförda, kanske något idealiserade frareställning af Robert, viltnar om ett omsorgsfullt aktgifvande på och tillgodogörande af allt det intresse den omanliga roilen möjligen har att erbjuda. Sällan har hans goda röst klingat i era välljudande än bär, och den ledighet och säkerhet, hbvarmed han absolverar de i första akter på detia parti hopade tekniska svå. righeter ulvisar, ott han äfven åt det hållet belinner sig i ständigt framåt: 2ående. Hr Willmans förwäfliga t, säkra sång och kraftfulla hällnimg förläna åt Bertrams apparition något imposant effektfullt, gifva deråt så all säga en högre lyitnieg, som emellertid ursprungligen icke är till finnandes hos denne i sjellva verket bedröflige och sentimentale satan. Vid operans sista representation gals Bertrams roll, i arseende till hr Wiilmans inträttade sjukdom, af hr Walin, som många gånger tillförene innehaft densamma, och som, med mindre kraft, men mera rörlighet än hr Willman, deri aldrig saknat flera väl tänkta och lyckade momenter. Åtskilliga förändringar äro för öfrigt vidtagna. Sålunda är baletten i andra akten utesluten, men den i tredje desto mera omarbetad. och på ett ganska talangfullt sätt arrangerad af balettmästaren Martin, som efter aktens slut blifvit framropad och medört fru Sundberg, som utför den en gång afsomnade, men återuppständaa abedissan Helenes roll med mycket behag både imimiskt och plastiskt hänseende. Till tredje ektens sedrare afdelning har hr Ahigrensson målat en ny och väl utförd dekoration. Munkarnes kör i sista akten, som onekligen hörer till det mest värderika i operan, men som ofta varit utesluten, är ånyo upp lagen 0. S. Vv. Eh)