Aftonbladet – 5 januari 1863, sida 2

19 cYlRa vVallald. fa UCctld SELL BROICHA 21, å er sida, bidraga till utförandet af mitt fasta beslut att värna kejsarikets enhet och att fullborda kostitutionsverket. Min regerings allvarliga bemödanden skola oaflåtligt gå ut på att erni detta mäl på den väg, som våra grundlagar utstaka. Jag behöfver ej säga er, ait proklamerandet ånyo af detta enhetsoch centralisationsmål på den al februarikonstitutionen år 1861 utstakade väg, icke vunnit bifall af annat än af de tyska österrikarne, hvilka denna politik tillförsäkrar första rangen bland de mångfaldiga befolkningar, af hvilka kejsartiket är sammansatt. Hela verlden vet, alt ungrarne och italienarne icke infunnit sig i riksrådet, Det påstås att polackarne, med undantag af rutheneina, hödanefer skola följa exemplet. Talet förbigår med fullkomlig tystnad ställningen i Ungern, och det är att förmoda att denna betecknande tystnad var nödtvungen. Hvad beträffar den finansiella ställningen, så vet man att den fortfarande icke är lysonde och att man ej har skäl att synnerligen mycket skryta med ett agio af 17 pro(cent på penningarne. Icke förty har trontalet gjort ett jemförelsevis gynsamt intryck. Det ådagalägger åtminstone en uppriktig önskan afregeringen ett stå på god fot med landets 1epresentation, Såsom man torde erinra sig har militärbudgeten, hvilken i en grannstat förorsakat en ytterst spänd ställning, blifvit nedsatt med 6,009,000 floriner i Österrike. Regeringen har äfven i andra fall uppfyllt landets önskningar och, utan att låta hänföra sig till en öfverdrifven optimism, kan man ej förneka att den inre ställningen förbättrats i viss mån. Bjelfva de liberala preussiska tidningarne dölja ej detta för si :3 de konstatera med en viss afund det goda förhållande, som hos oss råder emellan regeringen och den tyska delen af monarkien, äfvensom den onåd, hvari yttersta högern för närvarande befinner sig hos det österrikiska hofvet. Utnämningen af represesentantkammarens president, doktor Hein, till justitieminister iv nu oficiel. Det är första exemplet i Österrike på en medlems af den parlamentariska majoriteten utnämning till minister, och det är isynnerhet härför den väckt uppseende. Ivad som i ett annat afseende öfverraskat, är att trontalet icke med ett enda ord omnämner den ministeriella ansvarighet, som ett kejserligt reskript sistlidne vår beviljade. Den existerar också i sjelfva I verket biott skenbart. Med undantag af i denna uraktlåtenhet, har, såsom jag redan nämnt, trontalet allmänt gjort ett gynsamt intryck. En polemik har uppstått mellan Preussens och Österrikes halfofficiella tidningar angående krigsbudgetens förhöjning i de I båda staterna. Sternzeitung, ministören Bisi marcks organ, har med siffror velat bevisa, jatt den preussiska armåns budget vore jem :;förelsevis mindre hög än Österrikes. Donaui Zeitung tog till grund för sitt svaromål härpå nettobudgeten, d. v. s. med afdrag af! uppbördsoch förvaltningskostnaderna för i statens inkomster. Kostnaderna för den I österrikiska armen år 1862, med afdrag af ; militärdepartementets inkomster, uppgå till 122,876,549 floriner på en totalbudget at :385,772,222 fl. Häraf följer att den öster:rikiska budgeten använder för armen 31,6 iprocent och till öfriga statsutgifter 65,1 iproceent. Om man tar normalbudgeten i ifredstid till jemförelsepunkt och evalverar , den till 103,500.000 floriner, så inskränka! sig utgifterna för armån till 29 procent. Detta hvad Österrike beträffar. Den preusI siska nettobudgeten för år 1861 uppgick till 98,398,557 thaler och krigsbudgetea ingick ideri med 40.361,064 thaler. Utgifterna för iden preussiska armån utgöra följaktligen något mer än 41 procent af totalnettobudgeten (eller 40 procent, om man från NN nans fideikommiss, hvilket man eljest kal-i lar civillista, lägger 2,573,099 thaler tin nettobudgeten). Om man tar de båda stora makternas totalbruttobudgeter till utgångspunkt, kommer man till ett lika gynsamt resultat för Österrike. Af bruttobudgeten uppslukar,; armen i Ryssland 36,1:7 procent, i Preus-! sen 27,16 procent, i Frankrike 25,77 pro cent, i Storbritannien 23,23 procent, i Österrike 22,54 procent. Af bruttobudgeten för år 1863 utgöra utgifterna för armeni Österrike något mindre än 24 procent och af 1562 års i Preussen 27,1 procent. Slutligen I utgöra utgifterna af nettobudceten för båda; nämnda är i Österrike 29,4 )rocent och i Preussen 33,9 procent. Dessa äro de beräkningar våra officiella tidningar göra. Jag har redan förut efter andra källor till en del meddelat er dem och för de föregående åren till slutet af 1861. Föregående öfversigt går ut på att bevisa, att proportionen är oförändrad unI der de båda sista åren. Såsom man lätteligen kan förstå, gifver regeringens tilltag under den nuvarande krisen i Preussen att regera utan budget våra tidningar anledning alt anställa äfven andra jemförelser mellan de båda länderna, hvilka ej ulfalla till Preussens fördel. Finansförvaltningen i Fredrik den stores monarki har blifvit ett ordspråk; han kur.de under en lång tid uthärda jemförelse medi alla de andra stora staternas finansförvaltning. Före konstitutionen bestämdes budgeten årligen genom en lag. Regeringen behöfde ej erhålla samtycke af en allmän ere I : : sta månskensstrimman. Der stannade den ; o och gick derefter långsamt framåt golfvet, j