Aftonbladet – 31 december 1863, sida 3

märka sig genom naturirohet och humar, samt till och med genom en viss naturlig idealitet — isynnerhet Anders Jörgens visa, en i sin tokrolighet likväl anslående typ för en rättskaffens och pålitlig bonde — samt några uppsluppna små isynnerhet den kostliga visan om He n, fom drog till Kalifornien och blef gift med en svart hustru — Mulatter Og derfor var Börnene ogs logen ved — :f: Men det kom :f: jo ikk så skall man i dessa vsor finna ett trivialt, om också för det mesta ett ganska fyndigt gyckel med mycket allmänna och föga maktpåliggande därskaper samt ytliga hänsyftningar på dagens märkliga frågor i vårt politiska lif. Dessa pjollrigt naiva flickor, dessa af Rykkere (björnar) beläg rade glada gossar, dessa det äkta ståndets och i allmänhet familjelifvets emå ömkligheter äro dock knappt längre värdiga föremål för det komiska lynnet. Man får det intrycket, att författaren har ett mennisko-lägte för sig, så medelmåttiet, att att det ej en gång kan vara tillräckligt -n faldig Erik Bögh represente till vida det danska eller, rättare sagdt, Köpenhamn. ska mäktiga grinet — jag vel ej annat ord — hvilket är så farligt, derföre att dettror, att ett tzkroligt infall kan ersätta bristen på passion och hållning. Det vore derföre ett bedröfligt tecken, utt Erik Bögh vunnit så allmän gunst här i landet, om man icke visste, att starka strömmar kunna gå på hafvets botten, medan det till utseende hvilar i dåsigt leende lugn och blott flyktiga flägtar icka på dess yta. Det är just på ytan Erik Bögh alltid håller sig. För så vidt det verkligen ädla och goda hos folket — och dertill räknar j g äfven det komist.a lynnet, när det slår sig Jöst med besked — an framträda i de ögonblickliga folkstämningarna, kan han äfven gilva uttryck åt detta. Men han blir alltid blott ett genljud af ögonblickets röster, sjelf lägger han icke till någonting personligt, något eget lifsinnehåll; men det är blott härigenom som skalderna föra folken framåt. Att han deren ot genom sina lättfattliga politiska hänsyftningar mycket bidragit till att sprida sinnet för det politiska lifvet bland medelklasserna och dericenom utöfvat ett inflytande på den allmänna meningen, som kan vara gagnehgt, då en ädlare, högre uppfattning af statslilvet kommer dertill, det skall man icke kunna förneka. C. R.