Aftonbladet – 19 december 1862, sida 6

liga plats var ett ämne för hennes tank? hela eftermiddagen. Hvem kunde möjlige sofva i den? Erimringen af den röda fiskarmössan och den visshet hon redan hade vunnit om den tillgi venhet Mazey hyste för sin herre, liknande en hunds trohet, bjelpte henne att gissa, det den gamle sjömannen var sängens egare. Men hvarför, då så många sofrum funnos, skulle han begagna denna kalla och otrefliga sofplats? Hvarför skulle han sålunda ligga på vakt utanför sin husbondes dörr? Var det någon nattlig fara, eller osäkerhet i detta hus, som amiralen fruktade för? Någonting sådant syntes rent utaf löjligt, och dock kunde hon ej slå ifrån sig en sådan förmodan, alltsedan hon hade sett den besynnerliga anordningen. Eggad af sin oöfvervinnerliga nyfikenhet i ämnet, företog hon sig att fråga hushållerskan. Hon erkände sig hafva gått framåt andra våningens galleri, för att se om det var lika långt som första våningens, och bön sade sig derunder med stor förvåning hafva sett den der stående, låga sängen. Mrs Drake besvarade hennes varsam ma fråga kort och skärpt. Jag klandrar ej en ung flicka såsom du, för att hon är litet nyfiken då hon först kommer till ett så här besynnerligt hus, sade den gamla frun. Men kom ihåg, för framtiden, att du ej har någonting att göra uppe i andra vå ningen. Mr Mazey sofver i den bädd som du såg. Det är hans vana att sofva utenför sin herres dörr. Efter denna knapp: händiga förklaring tillslöt mrs Drake sina läppar och öppnade dem ej vidare rörande detta ämne. Sednare på dagen fick Magdalen tillfälle att tala vid gamle Mazey sjelf om saken. Hon träffade på veteranen vid ett fryntligt ynne, rökande sin pipa och värmande en ölmugg vid elden i sin egen kammare. 4Säg mig, mr MazeyX, började hon djerft, shvarför ni ställt er säng deruppe i den galla korridoren ? z Hvad, du här varit deruppe, din unga