Aftonbladet – 13 december 1862, sida 2

Familje-bibliotek. I. Resai Mongoliet och Tibet af M. Hue. Öfversättning. Stockholm. Axel Hellstens törlag 1862. Bruket att utgifva samlingar eller, som de vanligen kallas, bibliotekert af underhållande och bildande läsning är i utlandet ej längre nytt. Att ej nämna England, der isynnerhet de af Chambers utgifna vunnit en ofantlig spridning, ha Frankrike och Tyskland många sådana af stort värde att uppvisa. Hos oss är emellertid detta bruk så godt som alldeles nytt. Vi ha visserligen sedan länge romanbiblioteker — och flera af dem utmärkta för de goda saker de införlifvat med vår litteratur — men en samling af böcker, som inrymmer valda arbeten ur historiens, resebeskrifningens, naturforskningens områden, med ett ord sådan läsning af på en gång underhållande och gedigen halt som den allt mera växande bildningshungern kräfver, sådana sakna vi ännu nästan helt och hållet. Förtjensten att ha tagit första steget till afbjelpande af denna brist tillkommer vär företagsamme förläggare hr Å. Hellsten, samme man som för ett år sedan började utgifva en samling böcker för folket och i allmänhet i sin förläggare-verksamhet ådagalagt ett omdöme och ett redbartnit som förtjenar det största erkännande, Planen för det bibliotek, hvars första del vi nu anmäla, angifves i företalet vara, att lemna en följd af arbeten af på en gång undervisande, underhållande och omvexlande innehåll, som kunna inom familjen väcka hågen för en läsning, hvilken, på samma gång den bildar vår ande och vårt förstånd, äfven vidgar vår blick öfver de oss omgifvande tingen samt gifver oss en frisk åskådning af lifvet och dess företeelser. Samlingen kommer ej att utesluta skönlitteraturens alster, men den upptager endast sådana af gedignare värde. Så omnämnes t. ex. bland de arbeten, som under nästa år komma att i biblioteket inflyta, jemte Mignets som klassisk ansedda Franska revolutionens historia och Hucs resa i Kina, äfven Washington Irvings ypperligr Tales of a Traveller (En resandes berättelser). Biblioteket inledes med Hucs resa i Mongoliet och Tibet, hvaraf resan i Kina utgör en fortsättning. Reseberättaren är här iugen turist som reser för sitt nöje eller en naturforskare som söker nya resultater åt vetenskapen. Han är en fransk missionär af-S:t Lazariorden, som i sällskap med en ordensbroder genomvandrar den mongoliska stepp-platån och öfver de vilda bergkammar som skilja Mongoliet från Tibet framNN