Aftonbladet – 9 december 1862, sida 2

och Pallat, föredrog den försinämnde en aria ir Verdis Les Vöpres siciliennest en ronans ar Manon Lescautt af Auber, tillmmans med mll Lublin en duett ur ope-. an SLa Favoritet af Donizetti, här gifven under namn af Leonora, samt til! slut tvenne romanser: Nikanders Litdrabanten och kung Erik med musik af Otto Lindblad samt Aime, travaille et prie!X af Paul Henrion. Hr Salmson har, under sitt sjuåriga vistande i utlandet, hvaraf större delen tillbragts i Paris, förvärfvat sig ganska mycket välde öfver sin rätt goda barytonröst, som erhållit sin wtbil dning efter den nyare franska skolans sångmet tod, hvari man emeller tid under stundom förmärker en starkare böelse för de mera öfverraskande än de nafet sanna effekterna. Hr Salmsons föredrag eger liflighet och en viss dramat rörli ghet, som mera tyckes lämpa sig för scenen än för konsertsalen. Något djupare uttryck af känsla togs i allmänhet icke i anspråk i de utförda styckena, med undantag af Oito Lindblads ofvannämnda romans, och med särskildt adt afseende derpå att hr Salmson synes företrädesvis lact sig vinn om dena nyare franska och italienska musiker, förtjenar hans utförande af denna ro mans så myc e. Pianisten hr Pallat, som lärer vara bördig från Wiesbaden, selade åt-killiga briljanta bravurpjeser vf Liszt, Chopin och Ascher, lsammans med hir A. och H. Pettersson en trio af Beethoven. Hr Pallat, hvars spel utmärker sig mera för en gsuoska betydande färdighet och styrka än för touchens elegans, lyckades, i vårt tyele, bäst i de Lisztska och Ascherska kompositionerna. Af mll Lublin hördes en aria sf Halevy med förtjent bifall och hr Pettersson spelade Spohrs åttonde konsert (sångscen) ganska förtjenstfullt, men den mästerligt skrifoa kompusitionen tager äfven en mästare i anspråk vid utförandet.