lå hans maka bortrycktes från honom den Oktober 1858 af kolera. Detta vållade tt uppehåll i bans resa och kom han först it par veckor sednare till Haag. NordJTolland förgicks och med detta allt hvad van egde. Hade hans maka lefvat ett par Jagar läns re bade hela familjen förgåtts med ariyget. Trottets nya församlingsboer skicsade vid underrättelsen om så stora olyckor till honom alla slog af husgeråd, till den mängd att han måste skicka tillbaka deraf, och från sina vänner i Schweitz erhöll han ett nytt bibliotek, till hvilket hvar och en bidrog enligt råd och lägenhet. Det började ljusna ikring honom, men äfven här uppväckte hans frisinnade åsigter motstånlare, och en polemik började mellan honom och en af hulvudmännen för det ortodoxa partiet, hr Grötn v. Priesterer. Klimatet inverkade äfven menligt på hans och barnens helsa och han lemnade Haag efter att ånyo bafva trädt i gifte. Orsakerna till sitt afträdande har han utvecklat i sin afskedspredikan Pourquoi je qvilte I glise valonne de la Haye. IProttet återkom ånyo till Schweiz och bosatte sig i Gånåve, utam presterlig befattning, i akt och mening att uteslutande sysselsätta sig med utarbetandet af sitt sista arbete Genie des civilisations.s Endast de 2:ne första delarne äro utkomna och det återstående af arbetet finnes blott i utkast — så ofullständigt, alt hans anhöriga betvifla möjligheten att utgifva det. I början af Aug. detta år företog han med familj en liten utflykt till Vevay och ämnade bo några veckor hos sin 85-årige fader, för att hvila sig och visa sin unga maka Schweiz sköna natur. Han var frisk och glad och och hade aldrig känt sig så förhoppningsfull — då lördagen den 24 Augusti han fick en häftig rosfeber och under de oupphörligaste anfall af yrsel, slutade han sitt lif dem 31 Aug., samma dag som ett nytt, enkelt och vacker kapell för den tria kyrkan invigdes: i Vevay. Man tror dock att han var medveten om sitt slut, ty han yttrade kort innan han utandades sin sista suck: Ah ce est fini!X Han återkom till sin faders hem, efter så många års kringströfvanden i långt aflägsna länder för att hvila sig och söka friden — han fann den och hvilar nu på la Tours lilla kyrkogård, begråten af en ung maka och 2:ne späda barn, en åldrig fader samt talrika vänner. De af Trottet utgifna arbeten äro följande: . Dela question sociale ou les conditions de la aix intrieure Paris 1852. 2. Des rapports personels de Saint Paul avec Peglise (Geneve). 3. Discours vangeliques (Paris 1853). 4. Les grands jours de Veglise apostoliques considerås relativement, å I Epoque actuelle (Paris 1855). 5. La crise religieuse en Suede. 6. Reponse å M. Gröen van Priesterer ou le frö ortodoxe purdelVglise valonne de 1a aye. 7. a pris du pasteur pour son troupeau (Haye). 8. rd je quitte Yeglise valonne de la . i aye. 9. Den kristnes pligt och våra dagars religiösa rörelse. 10. Den heliga andas döpelse. 11. Om sanningen inom sanningen. 12. Lexpiation. 13. Genie des civilisations,