Aftonbladet – 3 december 1862, sida 2

tänkligt intrång komme att ske iständernas beskattningsrätt. Den lilla förändring i statsutskottets arbetssätt, som konstitutionsätskottet i sina motiver påpekat, nemligen utskottets fördelning på fyra i stället för blott tre afdelninar, skulle i detta hänseende icke kunna åvägabringa några underverk. Så länge en ståndsrepresentation qvarstår, kan någon större förändring i statsutskottets arbetssätt icke inträda; de särskilda stånden ditsända sina pålitligaste ledamöter, som skola af all makt sträfva för att ståndsmajoritetens uppfattning må kunna så mycket som möjligt göra sig gällande. Först då fyrdelningen försvunnit för en verklig folkrepresentation, kan man hoppas att denna utser sådana ledamöter, att det i allmänhet blir möjligt att, såsom det sker i Danmark och Norge, på dem fördela arbetet inom utskot! tet, hvarigenom mycket kan uträttas på kort tid, isynnerhet då det myckna krängliet med de fyra kamrarne och den deraf följande förbistringen försvunne. Denna ovilkorliga begränsning till fyra månader skulle äfven i andra hänseenden kunna inverka menligt och framkalla oreda och brådstörtande beslut, så länge hela det gamla tunga, obäkliga riksdagsmaskineriet ännu qvarstode. Föreställningen, att riksdagsärendenas antal skulle genom riksdagarnes årlighet så utomordentligt mycket förminskas, tro vi innebära en illusion. Erfarenheten har visat, att riksdagsärendenas mängd icke minskats, utan ökats, sedan den förändringen -infördes, att riksdagar skulle j hållas hvart tredje, i stället för hvart femte: år. Då utskotten, bland den mängd af saker, som skulle föreligga dem till-behandling på den korta tiden af tre och en half månader, måste göra ett urval och särskilja dem, som först borde företagas, är det mer än troligt, att man i främsta rummet komme att handlägga alla kungliga propositioner och att ofta föga mer hunne bringas till slutlig behandling; och skulle härigenom ett ganska väsentligt intrång kunna komma att ega. rum uti det initiativ i lagstiftningsväg, som grundlagen medgitvit åt representationen. Vi vilja slutligen endast i förbigående vid röra den omständigheten att, då: motionären rörande denna fråga, uti sin för öfrigt con. amore och med en förtjenstfull sorgfällighet utarbetade motion, såsom en särskild vigtig fördel af förslagets antagande framhållit, att hos landtadeln derigenom skulle väckas ett lifligare intresse för allmänna: angelägenheter, så synes oss detta väsentligen bero på de icke så litet illusoriska föreställningar motionären i allmänhet gör sig om riddarhusets politiska betydenhet och om möjligheten af något slags politisk regeneration för detsamma. Det är temligen väl kändt, attrid-darhuset aldrig uppträder så konservativt som då det i början af riksdagarne är temligen fulltaligt. Det är då som utskotten besättas så utmärkt renhårigt. Deremot är det no-!oriskt, att mer. änsen reform, som kunnat beslutas af tre stånd, gått igenom endast derföre att den kommit före längre fram på riksdagen, då det adliga motståndet förslappats, då man till följd af brist på folk måst insätta till utskottsledamöter mindre konservativt pålitliga eller vaksamma adelsmän och att förslagen sedermera pas-serat riddarhuset någon gång, då man der nästan endast sett tomma bänkar och ingen. varit till hands för att bekämpa desamma. Vi ha upprepat dessa betänkligheter, icke: derföre att vi anse dem ovederläggliga, utan i hopp att få dem på ett tillfredsställande sätt vederlagda.. Detta är af så mycket större vigt, som just dessa invändningar: torde komma att väsentligen göras emot förslagen vid behandlingen inom riksstånden, och det derföre bör vara af intresse för dem, som i afseende på förslaget redan sett. sina betänkligheter häfda,att äfven! söka på förhand häfva dem -hos -andra, isynnerhet om det, såsom vi vilja hoppas, kan ske genom verkliga argumenter och icke genom räsonnementer om nyttan af årliga riksdagar i allmänhet eller om vigten af att icke undanskjuta partiella; reformförslag, hvilka? räson nementer med skäl kunna : betraktas såsom icke rörande sjelfva saken. ostete——A SÅS Den ingalunda Guga frågan om bärkmaänsvalens afskaffande -på riddarhuset har idag sysselsatt ridderskap:t och adeln a RR UV RV Anns mA