Aftonbladet – 29 november 1862, sida 3

ligen dervid endast halt att tillse det banan på passande punkter komme att beröra provinsens andra stora segelbara vattendrag genom Fryksdalen, och att det folkrika och produktiva Fryks dals härad erhölle förbindelse med jernvägen, hfadan banan utstakats till Nedra Frykens utlopp genom Norselfven i grannskapet af Harsäter och Fiykstorssen, Då staden Carlstad såsom provinsens hufvudort och belägen vid Klarelfvens utlopp i sjön Wenern, otvifvelaktigt förtjenade att af jernvägen beröras, samt anställda undersökningar ådagalagt att några fördelari tekniskt eller ekonomiskt hänseende icke skulle vinnas genom liniens utläggande längrein i landet från Kristinehamn till sjön Fryken, har komitån icke funnit skäl antaga någon annan sträckning, oaktadt banan derigenom i sin fortsättning från Carlstad till Kristinehamn skulle komma att på nära fyra mils längd anläggas i närheten af Wenerns norra strand. Från Kristinehamn, der linien träffar den från Filipstads och Carlskoga bergslag dit anlagda kombinerade jernvägsoch kanalled, har banan blifvit utlagd i närheten af flera betydande jernverk samt berör vid Degerforss södra ändan af sjön Möckeln i Carlskoga bergslag, hvarigenom de omkring denna sjö belägna jernverk äfvenledes kunna begagna banan Med anledning af ett hos komiten framstäldt förslag till en annan riktning, från Kristinehamn till norska gränsen, har komiten låtit anställa besigtning å en linie förbi Norums och Mölnbacka bruk, noir om sjön Wisten, samt vidare öfver sundet mellan öfre och nedre Fryken vid Sunne. förbi Gräsmarks kyrka, utefter sjön Kymen till Mitandersforss på rikegginsens men ehuru ter rängen synts förete något mindre svårigheter, har komitån likväl, med afseende dels på vigten leraf att stambanan kommer att beröra Arvika, hvilket med denna -linies antagande ej kunde förenas, dels på de af norska igeniörer anställda undersökningar vester om riksgränsen, dels ock derpå att Fryksdalen erhåller nästan samma fördelar genom banans utläggande i den antagna sträckningen, ansett det väckta förslaget icke förtjena vidare uppmärksamhet. För öfrigt har komiten uttalat den åsigt, att. efter det vestra stambanan blifvit fullbordad. föreningslinierna mellan denna bana och Kristi nehamn samt mellan Arvika och riksgränsen — jemte Byelfvers dermed samtidiga upprensning — utgöra de vigtigaste och fördelaktigaste delarne af nordvestra stambanan, hvilka företrädesvis böra komma i åtanka att anläggas, den sednare på samma gång som banan mellan Kongsvinger och riksgränsen varder bragt till verkställighet. Beträffande anläggandet af ifrågavarande stam. bana hafva till K. M. inkommit följande fram ställningar: a). Kongl. norska regeringsdepartementets för let inre till civildepartementet aflåtna skrifvelse af den 6 Maj 1862, med anmälan att, som det anslag af 300,000 specier, storthinget år 1860 ställde till K. M:ts disposition för att användas till påbörjande af en jernvägsanläggning från Kongsvinger till riksgränsen mot Sverge, wnder vilkor att arbetet icke finge begynna innan riktningen af en derintill stötande svensk jernbana blifvit slutligen bestämd, ej kunnatbegagnas, cnär å Sverges sida beslut i berörde afseende ej blifvit fattadt eller medel beviljats för anläggande af en jernväg från vestra stambanan till Norge, departementet vore betänkt att underställa K. M:ts nådiga pröfning frågan, huruvida icke förnyadt anvisande af ofvanberörde anslag borde af Norges detta år sammanträdande storthing äskas; hvarjemte departementet anhållit att, för den händelse utsigt icke vore för handen jernvägen på svenska sidan om riksgri komma att under nästa statsreglerin börjas, departementet åtminstone n kännedom om den punkt på riksg båda banorna kunde komma att san helst det icke vore att betvifla alt storth allenast denna punkt vore slutligen -bestä skulle förnya sitt förra beslut om medels anvisande till Kongsvingerbanans utsträckning ill riksgränsen. bj kn från ofvannämnda kongl) norska regeringsdepartement den 8 sistlidne September till eivildepartementet aflåten skrifvese, deruti departementet öfverlemnat afskrift utaf den af norske ingeniören OC. Pihl till departementet aflemnade rapport rörande resultaten af de utaf honom, ngt departementets uppd.ag, verk ställda undersökningar angående lämgligheten al iwå ifrågakomna alternativlinier för --ernvägen änsen, af hvilken mell. n Kongsvinger och riks berättelse inhemias att berörda alternativlinier, fi pnligt hvilka jernbanan skulle från Kongsvi dragas till sjön Mökern och derifrån fort: till gränsen, antingen vid Varildssjön eller vid Utgårdssjön (i riktning mot Mitandersfor ;s), skulle möta en särdeles ogynsam terräng, der my kostsamma arbeten måste verkställas för bänans utläggning, hvarjemte, i anseende till flera förekommande ttlaärka stigningar af ända till 1 på 60. hvilka icke kunde undvikas, ej blott tra säkerheten skulle å en efter någondera af d tinier anlagd bara Vblifva i hög grad vanskti utan äfven fördelarne af de gynsammalutning förhållandena på den redan anlagda Kongsvin banan väsendtligen förringas, hvadan den re af svenska och norska ingeniörer gemensamt stakade linien från Kongsvinger till Magnor vore i alla afsecenden att föredraga. e) En af broksegarne C. G. Uggla, G. Wahfund och C. Hammarhjelm undertecknad skrift, hvarmed, jem!ikt derti!l erhållet uppdrag, öfverlemnats stskilda, utaf ett större sanfal bru och jordegare jemte andra invånare i Wermland undertecknade petitioner, derutisökandena, med framställning om det mäktiga inflytande på de internationella förhållandenas utveckling, om en jernvägskommunikatiun mellan de förenade ri-1s kena skulle uttfva, samt af provinsens behof af i1 lättade kommunikationer för den betydliga rörel1, sen och varnomsättningen derstädes, i underd. ; anhållit, det K. M. måtte till rikets ständer aflåta nådig proposition om anslag till påbörjande i af den nordvestra stambanan från lämplig punkt it på den v stambanan, samt fullbordande så i( långt som medel kunde beredas och med rikets ; fördel vore förenligt, varande tillika bifogade skrifuliga förklaranden af ett större antal jordI egare, hvilka, under förutsättning att jernvägen till Kristinebamr. komme att anläggas i den af il 1 1 y 1 k i G g ETEN ELAN NE jernvägskomiten föreslagna sträckning, utfäs: sig att utan ersättning afstå dem tillhörig, för vanan erforderlig mark. d) K. M:ts befallningshafvandes i Wermlands län skrifvelse af den 10 Juli innevaiande år, med öfverlemnande af ett större antal genom håshållningssältskapet i länet samlade petitioner, jemväl åsyftande att framhålla vigten af; nordve-tra stambanans snara utförandg. j e) En af hushållningssällskapet i Örebro län ; gjord underdånig framställning, hvaruti sällskapet, med åberopande af de väsendtliga fördelar, KE som genom en jernvägsanläggning i den för,S nordvestra stambanan; föreslagna sträckning f skulle beredas ortens jern-industri och den litliga varu-forslingen emellan Wermland och 4 erike, i underdånighet anhålli, det K. M:t måtte till rikets ständer afläta nådig proposition , 8 om anvisande af medel till nämnda stambanas byggande, till den utsträckning statens tillgån4 gar för närvarande kunde medgifva; samt, E SH En af brukssgarne It: O. Falk, O. Örn, C. F. Uggla och I. F. Geijer m. fl. undertneknad skrift, innefattan illan att, innan stamba-I!