Aftonbladet – 29 november 1862, sida 3

men maktpåliggande parti förtjenar hr Walin allt erkännande; dock skulle utan tvifvel de förträffliga recitativerna ytterligare vinna om de föredrogos något mera par lando:; Konungen och prins Oscar bivistade representationen. Jernvägspropositionerna. Kongl. Maj:ts nådiga proposition till rikets ständer, angående statens jernvägsbyggnader; Gifven Stockholms Slott den 25 November 1862. (Forts. fr. gårdag Nordvestra stambanan. Beträffande denna bana anmälde den år 1855 i nåder förordnade jernvägskomite, det komiten. för bestämmande af den punkt å norska grän sen, dit en jernbana från mellersta Sverge lämp ligast borde ledas, i ändamål att sedermera inom Norge fortsättas, af vederbörande norska regeringsdepartement begärt upplysningar om de uti sistnämnde land i sådant afseende vidtagne åt gärder, samt att komiten i följd häraf erhållit del af hardlingarne rörande de undersökningar. som för en jernvägskommunikation med -Sverge der blifvit gjorda. Af dessa bandlingar hade bland annat inhemtats, att en jernväg från Norge endast på tvenne punkter mellan Fredrikshal! och Kongsvinger kunde ledas till svenska gr? sen, nemligen mot Skillingsmark och mot Magnor, men att banan i förstnämnde riktning, ehuru den blefve kortare, skulle möta oberäkneliga svårigheter och, i anseende till den brutna terrängen öfver fjellen, icke kunna anläggas utan branta stupningar och stora kostnader, hvaremot terrängen vore särdeles gynnsam för en jernbana. som, utgående från Eidswold—Christiania-banan österut öfver Glommen och derefter följande flo dens venstra strand förbi Kongsvinger, framginge genom den dalgång till svenska gränsen vid Magnor, der landsvägen nu löper, hvilken riktning dessutom vore med de inom Norge belägna orternas behof bäst öfverensstämmande. Sedar komiten, med anledring af dessa uppgifter, låti anställa preliminär-undersökningar för stamt nans anläggande från Kristinehamn öfver Carlstad till Arvika och derifrån alternativt öfver Sulvik till Skillingsmark och öfver Eda till Magnor, samt komitn under sina resor genom dessa trakter tagit närmare kännedom om deras terrängförhållanden, och dervid funnit att nästan oöfvervinnerliga hinder äfven på svenska sidan skulle ligga i vägen för er jernbanas anläggande från Arvika mot Skillingsmark, men att deremot en jernväg från Arvika mot Kongsvinger icke mötte några svårare naturbinder, samt attiden förtrafiken mellan båda rikena vore förmånligast, hade komiten antagit denna linie och, i samråd med de norska jernrägsingeniörerna, ansett förenin punkten mellan norska och svenska jernvigslinierna böra förläggas på gränsen bredvid landsvägen, , mil norr om Eda glasbruk ; hvarjemtc komiten förmälde sig anse lämpligast att banan från Kristinehamn framdroges öfver Degerfors till vestra stambanan. Uti sin vid 1856 58 års riksdag aflåtna nådiga proposition angående utförandet af de större jernvägsanläggningar inom riket, hvilka borde al allmänna medel bekostas, förklarade K. M:t sig anse den nordvestra stambanan böra utgå frär någon punkt på vestra stambanan mellan Pula och Hjulö i vestra Nerike, samt i den riktning som efter noggrannare undersökningar kunde finnas fördelaktigast, dragas öfver Kristinehamn Carlstad och Arvika till riksgränsen mot Norge. I enlighet med denna åsigt erhöll ock den af K. M:t år 1858 nedsatta jernvägskomitå föreskr:b alt anställa närmare undersökningar rörande ifrå gavarande stambanas utstakning i den angilna sträckningen. Uti sitt sedermera afgifna betänkande har sist nämnda komit, dels med afseende på befintlig: terrängförhållanden samt behofvet af en lättar: kommunikation för den ej obetydliga bruksrö relsen i vestra delen af Nerike, dels ock för at: i möjligaste måtto förkorta den blifvande jern vägsförbindelsen från Wermland och Norge både till Stockholm och Göteborg, ansett banan börs utgå från vestra stambanan vid Djupbäcken i trakten af Porla; och då i Norge företagna ytterligare undersökningar rörande utsträckninger till riksgränsen af den från hufyudbanan meilar Kristiania och Eidswold utgående jernvägen til Kongsvinger bekräftat 1855 års jernvägskomite: antagande att de svenska och norska banorn: borde sammanträffa på riksgränsen nära Ed: glasbruk, har komitn funnit sig sakna skäl av härutinnan föreslå någon förändring, helst någr: betydande lokala svårigheter ieke heller på sven ska sidan möta för banornas sammanbindande vid nämnde ställe. Komitån har derföre lät: utstaka och afväga nordvestra stambanan mellar berörde ändpunkter förbi Hasselforss, Svartå. Ölsboda, Degerförss och Björneborgs bruk til Kristinehamn samt vidare förbi Ölmeht Wäsehärads och Fogelviks kyrkor till Skatt lastageplats och Carlstad, på sidan om staden. hvarifrån banan framdragits i nordvestlig rikt ning öfver Norselfven vid södra ändan af Frykarnes vattendrag, förbi Frykeruds och Bode kyrkor, öfver sjön Wermelen och den deruti be lägna Hästön till Arvika vid nordliga ändan at By elfvens segelled. Från Arvika sträcker si linien förbi Kyrkbyn, öfver Jösse-elfven n Rud, utmed sjön Flagans vestra strand, ö om Bysjön, förbi Eda bruk till riksgränsen utmed Wrangselfven. Denna stambanans rikting atviker obetydligt från den af 1855 års jern gskomit föreslagna; och utgör banans hela längd 19 mil 26.000 fot. — De flera krökningar, hvari banan måst utläggas, hafva icke kunnat undvikas utan högst betydligt ökade kostnader, anseende till mötande lokala hinder, hvilka merhet förekomma på sträckan mellan Nors fyven och Arvika, hvarest stigningar af 1 på 80 åst antagas, emedan kostnaderna för dessa stigningars reducerande till det normala förhålandet af 1 på 100 befunnits vara så stora, att le olägenheter, som brantare stigningar förorka vid trafikerandet, dermed icke äro jemför: iga. Betydliga brobyggnader oca viadukter. som måste uppföras över Let-elfven, KlarUven, Nors eliven, Jöss-elfren med flera större vattendrag, bidraga äfven att öka banans anäggningskostnad, som för hela linien beräknats till 19.941,863 riksdaler, eler i medeltal till 1,011,137rdr pr mil. De särskilda delarna af banan äro af komipragna till följande längd och anlöggad, nemligen: vb Kristinebatba 8 mit 1) Wänr frr tantör e 8,000-fat, rdr 5,527,989. 7 Få000 a sil Norrselfven 2 8109 a v ft0,519 866 N en stil Arvika JA ATLER bn Arvika till a nsen 3 5000 Bl 8 Samma 19 m 46 000 f. rdr 19 941.803 Då emeltertid Nordvestra stambanans främst indamål vore att åstadkomma en förbindelse neilan de förenade rikenas bufvudstäder, men le stora kostnader och betydliga arbeten, som ned denna benas utförande i sin helhet inom Sverge äro förenade, sannolikt skulle fordra en äng tid innas ;andets tillgångar kunde medgifva less fullbordan, har komiten, med hänsigt dels ill den stora allmänna nytta, som skulle tillkyndas såväl Sverge som Norge genom en beväm inre kommunikation kinder a emellan. -— RM MRMÄEC SS H-2 KH BM fA