Aftonbladet – 14 november 1862, sida 2

kar. Upptäckten hade kommit för häftigt. Den hade döfvat honom. Min hustru?4 upprepade han. — och utbrast i ett halffånigt skratt. Er hustruX, sade mr Lecount ännu en ng. Då han åter hörde dessa ord upprepss, återfigk han till någon grad sin tankeför-. måga. En föreställning fattade honom: Hans blickar fästades ånyo på henne med en hastig förfäran och han drog sig några steg tillbaka... Hon är vansinnig! sade: han för. sig sjelf, i det han på en gång erinrade sig hvad hans vän B grave hade sagt honom i Aldborough — ett meddelande som han nuj tyckte bekräftades af hennes: hemska och förändrade utseende. Han hade endast hviskat dessa ord, men mrs Lecount hörde: honom; Nästa ögonblick var hon åter vid: hans sida. För första gångeu öfvergals hon nu af-sin sjelfbeherrskning och retad fattade hon hans arm. Vill ni sätta mitt vansinne på prof sir? frågade hon. Han ryckte sig lös. Han började åter hemta mod i sitt uppriktiga misstroende: till hennes uppgifter — mod att möta de bevis som hon ville påtvinga honom. Ja, svarade han: SHvadskall jag göra?? Ni skall göra hvad jag redan; har sagt er, afbröt mrs Lecount.. Fråga genast kammarjungfrun rörande henves matmoder. Och såvida hon säger att dessa märken finnus, så har ni ännu en sak att göra. Tag mig då med er upp i er hustrus rum och öppna i min närvaro hennas garderob med edra egna händer.4 : Hvad har ni att göra i hennes garderob? frågade ban. : ; ?Det skall ni få veta sedan ni har öppnat den.