Aftonbladet – 7 november 1862, sida 2

Sång till konungen. Tvefald som den kungaspira, Du på Nordens fjelltron bär, År den kärlekskrans vi vira Kring vår konungs tinning här. Svensk och Norrman här som bröder Kring sin drott stå hand i hand, Oeh 1 deras hjertan glöder Samma trohets varma brand. Jublande toner! sjungen, o sjungen? Bären ur hjertat till Skandiens tron Sången för dyre, folkkäre kungen Sveas och Nores ädlaste son! Under din spira hvile vi trygga, Ty i ditt öga bo ära och ög ! Fädernas land med glädje vi bygga, Ty du med lagen beskyddarvärtbo. Derföre är du ock kär oss vorden; Derför i slott och i fattigmans tjäll Jublande sjunger det enade Norden: Lefve vår ålade konung! Hell! Derefter kommo: ouverturen till Wilhelm Tell, duett ur Trubaduren, sjungen at fru Abrahamsson och hr Haglund; tvenne manskörer: Hör oss Svea4 at Wennerberg samt Norges Fjelde? af Kjerulf; arian Casta diva ur Norma, sjungen af fru Abrahamsson samt slutligen följande