Aftonbladet – 21 oktober 1862, sida 3

Undervattensfartygens historia. Många och synnerligen olika äro de me lel, man försöker till de bepansrade skep.ens förstöring, men något rätt kraftigt så:ant kan ännu ej sägas vara uppfunnet; unler betraktelser häröfver kommer en fransk idning att omnämnd ett möjligen farligt ätt, hvarpå man skulle kunna angripa pansarfartygen, nemligen genom fartyg, så inättade, att de kunna segla under vattnet. Pidningen omtalar dessa fartyg såsom en :ör lång tid tillbaka gjord uppfinning cch erättar bland annat följande: På Jakob II:s id visade sig en dag vid hofvet en viss Vornelius Drebell. Denne man, hvilken man ör öfrigt ansåg för en charlaten, hade bland dra eoriosa upptuvnit en båt, som han .unde föra under vattnet. Denna händelse smtalas i ett bret, sem Boyle skref till lord Duogarvan om luftens elasticitet och i hvilset han på tal om Drebell yttrar: Flera rovärdiga personer bekräfta, att han under högtsalig konung Jakobs regering bygdeen urkost, som gick under vattnet och att de ned densamma anställda försök på Themsen kröntes med den lyckligaste frompång. Den har, utom passagerarne, 12 roddare 8 v.? Efter att ha -beskrifvit Drebells :id i förhållende fill luftens egenskaper, ullägger Boyle: Förutom den mekaniska iurättningen är båten försedd med en kemisk vätska, com utgör bufvudhemligheten i hans undervattenssegling. Ty när Drebell märkte att luften började blibesvärande för andedrägten, beböfde han blottstänka rundt omkring sig at denna vätska, för att med ens åter göra luften tjenlig till inandning. Jag her gjort mig all möjlig möda, för att lära känna denna vätska, men man har allsid sagt mig att Drebell blott för en enda menniska ville uppenbara sin hemlighet. Denna menniska åter har meddelat mig den. Men besynnerligt hog glömmer Boyle, sedan han kommit det stt vattnas i munnen på läsaren, en enda sak, och det är att beskrifva vätskan. Det andra försöket att konstruera ett undervattensfartyg tyckes ha blifvit gjordt år 1774 af en man vid namn Dag i Yarmouth; han hade synnerlig lycka med sina båda första försök, men omkom vid det tredje. Det första gjordes med en liten båt, som han byggt för detta ändamål, och han til bragte 24 timmar i gen under vaunet. Efterp detta lysande resul skref han till Blake, hvilken på den n var känd för iust för äfventyr, Min herre, jag ber gjort en uppfiso bvi!ken man un förtjena nillicuer. I retalier otro ligt och. likväl finns det ingenting så lätt och eå enkelt. Om ni har lust att lära känna min hemlighet och vill förbinda er att gifva mig 100 pund sterling för hvarje