Aftonbladet – 21 oktober 1862, sida 3

lit underrättelse, förklara, huruvida skäl äro för handen att åtal anställa, med hvilken föreskriat det enligt mitt förmenande icke kan förstås annat än, att allmän eller enskild åklagare, som . vill inför underrätt åtala den, som anses utbreda villfarande lära, först måste uppträda och I göra saken för konsistorium kunnig; och vill jag : nu endast tillägga, att, då genom ofvanåberopade nådiga förordning alla förut gällande förs fattningar i berörda afseende äro till all kraft , och verkan upphäfde, med undantag endast af .den i kyrkolagens 1 kapitels 2 8 fastställda ; straffbestämmelse för prest, jag måste anse den ;1 nämnda nådiga förordnings 6 S gifna föreskrifi ten om hithörande måls upptagande i första rummet af underrätt äfven gälla i afseende på prest i (hvarom likväl här alls icke är fråga); och detta så mycket mera, somk undantaget alldeles icke gäller rättegångsordningen, och af prest begångna förseelser äfven i 1 8 omnämnas samt således under 6 8 uttryckligen subsumeras; förenande j Ci under sådana färhållanden, i det slut, hvartill lektor Hcurlin på andra grunder kommit Lektor Fagerberg förenade sig med lektor Heunlin. Prosten Prehn: Afven jag beklagar djupt, att lektor Ljungberg, i anledning af en uppstådd strid öfver ett i vetenskapsoch vitterhetssällskapet härstädes hållet föredrag, i en tidningsartikel hrr uttalat åsigter öfver Kristi person, hvilka äro afvikande från och stridande emot den rena evangeliska läran. Men då i K. M:ts nådiga förordning at den 23 Oktober 1860 angående ändring i gällande bestämmelser om ansvar för den, som träder till eller utsprider villfarande lära kyrkolagens 1:sta kapitels 2:dra S är till all kraft och verkan upphäfd, såvidt den afser annan än prest eller innefattar annan straffbestämmelse än den om embetets förlust, så kan, enligt mitt förmenande, konsistorium icke på det af h. h. biskopen föreslagna sätt taga med saken befattning, och förenar jag mig derföre med lektor Heurlin. Prosten Lamberg: På de af h. h. biskopen i dess till konsistorium nu gjorda hemställan anförda skäl anser jag, att förklaring bör at konsistorium från lektor Ljungberg infordras i det afseende, hvarom fråga är. — Domprosten MR förenade sig med h. h. Th den af honom gjorda framställningen. — H. h. biskopen förklarade, det han vidhölle sin förut yttrade mening. På grund af sålunda utfallen omröstning blef alltså konsistorii beslut, det konsistorium ansåge sig icke kunna biträda den af h. h. biskopen rörande detta mål gjorda hemställan och icke heller nu böra, med anl:dning af K. M:ts nådiga bref der 30 sistlidne Maj, någon åtgärd vidtaga. — Som ofvan. s In fidem, H. Aug. Lindhult. Utdrag af protokollet, hållet i Göteborgs konsistorium den 1 Oktober 1862. s IN. Företogs, i enlighet med konsistorii den 26 nästlidne September fattade beslut (8 15), till afgörande frågan angående lektorn, mag. N. W. Ljungbergs till konsistorii protokoll den 28 sistlidne Maj, S 32, gjorda anförande med anledning af de från presterskapet i 7 af stiftets kontrakter, nemligen Orousts och Tjörns, Wikarnes Södra, Elfsyssels Norra, Marks och Bollebygds, Kinds, Warbergs samt Laholms kontrakter, till konsistorium inkomna skrifter rörande bemälde lektor i afseende på hans offentligen yttrade religiösa åsigter, i hvilket .nförande lektor Ljungberg yrkat, att konsistorium ville oförtöfvadt fatta et beslut, hvartill de ifrågava rande skrifterna kunde anses föranleda, samt att för den händelse vederbörande presterskap skulle finnas hafva alldeles obehöriztvis mot honom uppträdt, konsistorium då måtte uttryckli SS tillerkänna honom rekonventionstalan i målet. Efter öfverläggning Rosciverades: Då enligt konsistorii mening ofvanberörda mot lektor Ljungberg ingifna skrifter icke kunna till någon åtgärd föranleda, finner konsistorium sig icke befogadt att med denna sak taga vidare bernttndng. Lektor Blomstrand var så tillvida af skiljaktig mening, att han ansåg ifrågavarande handlinars insändande till konsistorium vara ett ofentliggörande af den art, att lektor Ljungberg måste ega att, efter befogenhet, öfver desammas innehåll anföra klagan hos vederbörlig domstol. Domprosten Wieselgren begärde att få till protokollet antecknadt följande: Jag förenar mig med konsistorii pluralitets n ening. De genom de ingifna petitionerna hit ingångna inty gen, att lektor Ljungberg bekymrat och förargat vår församling, syntes hufvudsakligen föranledda af det inom tidningarne allmängjorda yttrandet till protokoll af nämnde hr lektor, att han ej vore skyldig antaga, det skäl funnes för hr biskopens motiverande af sin åtgärd att inom konsistorium föredraga frågan om bLemälde lektors offentliggjorda religiösa bekännelser. Nu hafva petitionerna fyllt åtminstone den bestämmelsen att bevisa tillvarelsen af den ifrågasatta oron och förargelsen, och må de deriöre hänskjutas, genom läggandet ad acta, till framtidens dom, hvilken — jag är derpå viss — ej låter sig -bestämmas af vår tids flygande bref, huru långa och breda de än äro, efter hvilka menedare varda fromme dömde (Zacharia 5 kap. 3 vers). In fidem, H. Aug. Lindhult. rm mn rn nn Undervattensfartygens historia. j El MiG I PUSSAR (i REST KDE. re