Aftonbladet – 11 oktober 1862, sida 3

äggå lilskraft förstörs genom deras forsling på jernvägar, när färden är något långva rig. Äfven med den sorgfälligaste inpackning kan man ej förekomma att lifvet skakas ur dem. Exempelvis anföres att er nordamerikansk landtman höll en korg med ägg i handen under en jernvägsresa om inemot 3, svensk mil, för att vara viss på att de skulle kunna kläckas ut; sedan han knappt lyckats få 2 kycklingar ur 100 ägg, som skickats på jernväg utan detta försigtighetsmått. — Naturligtvis är denna erfarenhet utan vigt för transport af sådana ägg som endast skola användas för köket. Den antika purpurn. (Comptes rendus, L, sid. 403.) Laeaze Duthiers har undersökt färgämnet hos åtskilliga snäckor ef slägtena Purpurea och Murez, och visat att det afsöndras ur en temligen inskränkt del af djurets mantel, der denne har en körtelartad beskaffenhet. Det fås ur den korniga och upj lösliga delen häraf, hvilken äfven finnes hos de flesta andra snäckor (gasteropoder); det som frambringas af purpursnäckan är inom det lefvande djuret färglöst eller hvitt, något skiftande i gult, och blir först genom inverkan af ljus och fuktighet gult, blått. rödt, samt blandnipgarne af dessa färger, och slutligen fiolett. Man kan i anledning af denna egenskap medelst purpurämnet frambringa fotografiska bilder på siden, battist, m. m., i hvilka de vanliga fotografiernas hvita färg motsvaras af gulgrönt och de svarta skuggorna af fiolett. För Plinius var denna ljusverkan bekant, och han omnämner äfven den hvitlökslukt, som sprider sig vid färgutvecklingen. Då man kan antaga att purpurfärgen utvecklade sig på samma sätt i forntiden som nu, och att snäckornas natur icke heller har förändrat sig sedan, så följer att de gamles purpur har varit fiolett (närmare rödt än blått), men icke rödt så som man oftast trott. Sannolist kunde likväl färgen ändras något genom användande af olika eglags snäckor. Då nan ersatte den egentliga purpurn med mine ralfärger, blef färgen mer och mer röd. Or saken till den egentliga purpurns stora värde: i forntiden torde kunna sökas i dess egenskap att utvecklas genom ljuset och sålunda motstå blekning, äfven under söderns klara himmel. En orsak till ängpannors språn; (Tidsekrift for Pie oj RS -) Det har ej sällan händt att ångpannor sprungit under omständigheter, som icke: medgitvit något tvifvel om Pi de om sorgsfulla skötsel. Orsaken till de det oakradt inträffade epränj ningarne anser e fransk naturforskare, Mangin, vara den, att vatten, när det uppvärmes långsamt, och fritt från beröring med luften och från skakning, kan utan att koka antaga en värme. grad som Var 2 öfverstiger kokpunkten. en när den osäkra hvila, den vinglande jemnvigt, hvari vattnets molekyler härvid befinna sig, störes, t. ex. derigenom att uilopp öppnas för ångan, blir hela det öfver. skott af värme, fom vattnet innehåller öfver kokpunkten, på en gång verksamt till ångbildning, hvarvid så mycket ånga ögonblickligen utvecklas att pannen kan springa. . Denna förklaring blir sannolik genom dena igkttagelsen, att dylika oförutsedda explosioner endast inträffa när ångpannan har varit i ro en stund med afspärrad ånga och just i det ögonblick då ångkranen åter öppnas; till och med vid profkranens eller säkerhetsventilens öppnande, och oaktadt manometern antyder ett ångtryck som snarare är under än öfver det vanliga, Till förekommande af detta slags sprängningar tillstyrker Mangin dels en sådan ställning -hos ångpennan, att vattnet må vsra i jemn strömning genom värmeskilna. der i detsa ma, dels att ångpannan aldrig, när den är upphettad uten stt begagnas, må tillslutas mer, än att en svag ångutveckling får jemnt fortfara och hindra vattnet att komma i det försåtliga hvilotillståndet. Eemisk sörderdelning af bladgrönt. Af KREOMAYER. (Tidsskrift for Physik og Chemi, 1862, 8:e häft.) Detta inom växtriket mest allmänna färgämne (chlorophyll), kan genom verkan af vinsyradt kali delas i ett galt oeh ett blått färgämne. Det gula (phylloxanthin) bildar en mjuk massa, som smälter lätt i värme och är löslig i ether; det blå (phyllocyanin) är en mörkblå och skör massa, som löses i alkohol med en praktfull blå färg. Holrö på messingsarbeten. (Breslauer Gaverbeblatt, 1862.) En lösning at 1 vigt kopparvitriol i 2 vigter vatten upphettas till kokning och messingsstycket inlägges deri, jemte några nubb; messingens blanka ytor få härigenom ett perlemerskimmer, af något olika utseende 1 mån af de olika förhållandena mellan kopparen och zinken hvsraf messingen består. Vid upptagandet ur den kokande lösningen händer ofta att messingen visar sig glanslös och af mörkröd eller mörkt fiolett färg; men man behöfvrer då blott stt efter lösningens afsköljning gnida ytan lindrigt med TMerniesg, för att framkalla ped skimret. Kinesiska får I Europa. Ett kinesiskt fårslag, i hemlandet kalladt ong ti och berömåt för sin ovanliga fruktsamhets skull, har nyligen blifvit med framgång iofördt i England och är på väg att acklimatiseras i Frankrike. Djuren äro af