Aftonbladet – 11 oktober 1862, sida 3

drag i franska vetenskapsakademien om detta af honom vid kirurgiska operationer använda döfningsmedel, om hvars verksamhet och ofarlighet han försäkrade sig vara öfvertygad genom en mängd af honom iakttagna rön. Han hade först anställt öfver 40 försök på djur af de mest ömtåliga slag, utan att någon äfventyrlig följd deraf visat sig, under det att döfning med kloroform och ether ej sällan förorsakat döden hos de dermed döfvade. Medelst kolsyregas hade han deremot hållit djur försänkta i sömn en hel timma och stundom två, men alltid kunnat väcka dem igen, blott genom att låta dem åter inandas frisk luft. Det första försöket på menniskor anställdes med en yngling som skulle undergå en långvarig operation, cch af fruktan för smärtan begärt sjelf att blifva döfvad förut. En blandning af 3 mått kolsyregas och 1 mått vanlig luft fylldes i en kautsjuballong, som rymde omkring 94, kanna och var försedd med en lång kautsjuslang, hvars fr mynning var trattformig och så vid att den kunde omsluta patientens näsa och mun. Man tryckte likväl ieke denna mynning tätare intill ansigtet, än att patienten kunde på samma gång inandas både den yttre luften och gasblandningen. Efter två minuters inandning föll patienten i sömn, hvarvid andedragens hastighet ökades och en ymnig svettning visade sig på ansigtet. Svettning synes vara en vanlig verkan af kolsyregas; ty den uppkommer lokalt vid bad med denna ges, på de delar af kroppsytan, som gasen omgifver. — Under sömnen förrättades operationen, utan att patienten gjorde minsta rörelse dervid eller yttrade någon klagan; känslolösheten var alltså fullkomlig. I det ögonblick operationen var inemot slutad, afbröts inandningen; blott en enda vidrörning med knifven återstod. Helt olika mot förut, märkte patienten den ganska kännbeart, ehuru ännu svagt, och genast derefter återfick han sansningen fullkomligt. Operatören vann härigenom en ytterligare bekräftelse på hvad han förut hade utrönt vid försöken med djur, nemligen att döfningen med kolsyra upphör genast så snart gasinandningen upphör och att vaknandet följer nästan ögonblickligt. Öranam anmärkte mot bruket af kloroform, att kloroformen sönderdelar sig när : träffar pulsåderblodet i lungorna, och att den dervid beröfvar detta blod en del af dess syre, samt i stället bringar det i beröring med den för lifvet så vädliga koloxidgasen; hvaremot kolsyregasen ej är annat än samma ämne som lungorna sjelfva utblåsa normalt vid hvart andedrag. Franska vetenskapsakademiens sekreterare för den medicinska afdelningen, Flourens, yttrade sig särskildt i anledning af dr Ozanams föredrag, och ganska gynnsamt. Oaktadt det är jag, sade han, tsom har upptäckt kloroformens döfvande verkan och bragt detta ämne i bruk nästan öfverallt i stället för ether, och oaktadt detta kirurgikala framsteg är för mig en anledning till ryktbarhet, behöfs blott, å ena sidan, att bruket af kloroform har en enda gång förjorsakat döden (och detta har inträffat ofta), och å den andra sidan att kolsyran är lika oskadlig som verksam, för att hos mig tysta alla egenkärlekens anspråk och göra mig till apostel för det nya döfningsmedlet. Nya kratsorter. Vid den stora skyttefesten i Frankfurt am Main användes för första gången i större omfång ett nytt slags krut, uppfunnet ef preussiske artullerikaptenen Schulz från Spandau; det är gulbrunt och har form af grof sågspån. Det kostar mindre än annatkrut, är mera kraftfullt, och orenar icke geväret, hvars lopp befunnits lika rent efter 30 skott som före skjutningens början. Man är nu på preussiska regeringens befallning sysselsatt med dess officiella pröfning. I Verona har man nyligen försökt bomullskrut till laddning i kanoner. Man besköt dermed ett gammalt fästningsverk, först på 600 metres afstånd och sedan på 1000, och med obestridlig framgång. Dess kraft, i förhållande till vanligt kruts, befanns vara som 9 till 4. Undervattenskanon. Af M. Durrr. (Mechanics Magazine.) Den 2 sistlidne Juni hade en talrik församling infunnit sig i Club House i Jersey i Nordamerika för att öfvervara försök med detta nya vapen. Det är anbringadt på ett af fartygets nedra däck, så långt under vattenlinien som möjligt, och utgöres af en kanon, innesluten uti ett slags vattentät stoppdosa, som kan skjutas ut och in utan alt vatten inkommer derjemte. Antändningen sker derigenom, att en utom kanonens mynning franiskjutande tändningsanstalt kommer i beröring med det fiendtliga skeppet. De försök som anställdes i Jersey lyckades fullkomligt. Striden med detta slags för pansarskepp bestämda vapen motsvarsr egentligen en entring: det är en strid på nära håll, ett envige till sjös: och då infå af de begge kämparne kan på förhand edöma sin motkämpes vapenstyrka, så måste blotta möjligheten af en dylik strid i många fall varna pansarskepp från hvarandras alltför Oedelbara grannskap, och derigenom till någon del utgöra ett skyddsvapen i de nya sjökrigen. Forsling af ägg på jJernvägar. at EG FR PRIS Fan Inv fn 2 EN