Aftonbladet – 11 oktober 1862, sida 3

har flera slags färger samt beredes och an-;j bringas på följande sätt. Schellacket krossas till groft pulver och blandas med fint färgpulver — cinober, in-i digo, 0. s. v. — omkring dubbelt så mycket lack som färg, efter mått räknadt, hvarefter blandningen lägges i en porslinsskål och upphettas under ständig omrörning och sammanknådning tills mana deraf 1ått en jemn massa, hvaraf smala lackstänger bildas. Lackeringen sker i svarfstolen på det sättet att lackstången hålles intill svarfämnet, som bringas i bastigt omlopp till dess att lacket smältes genom gnidningen och kan utbredas mer eller mindre tjockt. När öfverdraget skett, gnides det på samma sätt med ettlager af något styft blad — i Hindostan begagnas härtill blad af Pandanus odoratissimus eller Borassus flabelliformis — tills lacket smälter på ytan, och härmed fortsättes till dess den åsyftade glansen uppnåtts. Lackeringen är verkställd inom nägra minuter. — Man har i Wirtemberg eftergjort denna indiska lackering med fullkomlig framgång. Off:oiol vederläggning af dem tragiska sagan om Sslomon de OCaus, uppfinnaren af ingkraftens nu brukliga anvåndningssätt. SALOMON DE Caus, fransk ingeniörofficer, utgaf i Paris år 1615 en skrift med titel: La raison des forces mouvantes, hvari bland annat förekommer en beskrifning med ritning öfver ett slags ångmaskin, hvarigenom han föranledde ångkraitens nu brukliga användningssätt. För omkring ett årtionde sedan spriddes öfver honom en apokryfisk berättelse i Marion de lOrmes apokryfiska memoirer; der uppgifves nemligen att han för sin uppfinning och sina derpå grundade förslager blifvit af kardinal Richelieu belönad med en plats på dårhuset i Bicetre och suttit inspärrad der till sin död. Denna berättelse spridde sig hastigt, och blef äfven begagnad för historiemålningen och för scenen. Först helt nyligen Har man fått .visshet om att alltsammans är en saga och att Salomon de Caus fortfor att att vara i statens tjenst ända till sin död. Den 21 sistl. Juli föredrogs nemligen i franska vetenskapsakademien eit dit ingifvet och officielt verifieeradt utdrag ur kyrkan La Trinites register, sf följande lydeise: Söndagen den sista Februari 1626 begrofs Salomon de Caus, kongl. ingeniörofficer (ingenieur du Roi?). Toatertelografi 1 Paris. I det nya stora hotellet de la Paiz i Paris finnes, bland de många andra nyg inrättningarne till der boende resandes och hyresgästers tjenst, äfven en telegrafbyrå, som, jemte vanliga telegrafbestyr, korresponderar med samtliga teatrarne 1 Paris. Med tillhjelp häraf, och af de i hotellet befintliga plankartorna öfver teatersalongerna, kan man när som helst få svar på frågan om en plats som önskas vid en teatersallong är ledig, och i sådant fall beställa den genom byrån. Luftvexilngsanstalt. Af Mac KInser. (Polytechnisches Centralblatt, 1862, Augusti 15). Mac Kinnels uppfinning beror på en iakttagelse öfver luftdragets beskaffenhet i de taköppningar som pläga anbringasi balsalar, kons sertsalar och andra rum der många menniskor samlas och många lågor af gas, lampor eller ljus brinna. I dessa öppningar går en varm luftström uppåt i öppningens midt, medan en kall sträfvar att komma ned rundtomkring den varma. Då dessa strömmar ofta hindra hvarandra, så har Mac Kinnel med framgång försökt att skilja dem åt, medelst två rör, det ena utom det andra och af olika längd, och det yttre så mycket vidare än det inre, att det sednares genomskärningsyta blir lika stor med den ringformiga genomskärningsytanemellan begge rören. Detinre röret är längre, samt skjutbart ut och in uti det yttre, och har dessutom på sin nedra ända en trumpetformig mynning, så vid, att den räcker utom det yttre röret. När denna mynning dragits ett litet stycke nedåt, så att en efter behof mer eller mindre obehindrad lane afpassas omkring den, så kan den kalla luften komma in i rummet, men stöter dervid emot den inre rörmynningens trumpetformiga utsida, och sprides deraf utåt rummet, i blandning med deitas varma luft och således utan att förorsaka något kallt drag, hvaremot den varmaste luften stiger upp genom aet inre röret och utström mör i atmosterev. Botemedol mot koppor. Af Dir F. W. Mozras. Morris är en i Halifax i Nya Skottland bosatt läkare, och det medel han uppgilver är en växt, Sarracinea purpurea, som i ymnighet växer vild i landet, och af in vånarne kallas Indian Cap. Morris anser den som specifik emot koppuvrna, och försäkrar att den inom tolf timmar efter användandet SAS alla symptomerna af den farliga sjukdomen. Huru oroande, huru talrika och sanimanflytande kopporna än må vara, så verkar detta botemedel så kraftfullt, att knappast några spår qvarstanna efter sjukdomen. Tillsatt till tå eller kaffe, ändrar det föga märkligt dessa dryckers smak, och är derföre lätt alt intaga. Då Nya Skottland har ett ganska kallt luftstreck, så synes denna nordamerikanska växt kunna utan svårighet acklimatiseras i Sverge. Eolsyra2, såsom döfningsmedel mot smärta.