Aftonbladet – 25 september 1862, sida 2

ska, men knappast tredjedelen at den ry ska. Någon sorts jemförelse med Englantdeller Frankrikes flottor kan näppeligen kom ma i fråga. De tvenne förnämsta faktorer, som hittills utvisat ett lands resurser ait uppsätta flottor, hafva varit dess förmåga att anskafa penningar till fartygens byggande, utrustande, bestyckande och årliga underhåll (reparation), samt dugligt sjöfolk till deras bemannande. Af marinbudgeten, jemförd med budgetens öfriga titlar, har man sett huru mycket penningar, sowm af folkets skatier årligen kunnat offras till sjöförsvaret, och af handelsmarinens (samt till en viss grad åfven den fiskeri och kustfart idkande befolk: ningens) storlek har man sett iondets förmåga rftt anskaffa dugliga besättningar. Mp, SAN äfven några andra fakAorer med i beräkningen, såsom t ex. möjligheten alt inom landet erhålla behöflige materialier, arbetspri ernes olika storlek m m. dylikt; men dessa äro relativt till de först nämnde dock underordnade. Sverges marinbudget uppgår — såväl ordinarie sem extraordinarie anslag inbegripna och sedan de -ednare blifvit sammanslagna och fördelade på 3 år — för närvarande till OMKrIDS: store rise sertererer tr 4.000,009 rdr rmi. Danmarks till ...... 3,909,000 Norgessuill.....e..a 2.014,000 ., u Tillsammans 9,914,000 Preussens uppgår till 5,637,000 Hollands d:o 13.000:000 Rysslands do 52500,000--,---7 Frankrikes — d:o -103,700,009 Englands d:o 240 000,000 5 Angående handelsmarinernas stor!ek har det varit särdeles svårt att erhålla fullt tillförlitliga uppgifter. Följande må dock utan anspråk på säkerhet anföras. Sverges handelsflotta uppgick 1859 till 3364 fartyg med tillsammans 157.456 läster och omkring 11.009 mans besättning; Danmarks till 5660 fartyg med 126 209 läster och 10,000 mans besättning; Norges till 5278 fartyg med 263.041 läster och 32,000 mans betättning. De tre skandinaviska rikenas sammanlagda handelsflottor uppgingo således till 14,302 fartyg med 546,706 läster och omkring 53.000 mans besättning. Preussens, Hannovers, Mecklenburgs, Oldenburgs samt Hamburgs och Brehmens samman lagda handelsflottor uppgå till omkring 4300 fartyg med närmare 400,009 läster och 28,000 mans besättning; häraf kommer på Preussen omkring 1700 fartyg med tillsammans 171.000 läster och 11.600 mans besättning. fKyssland3 (egentligen Finlands) handelsflotta uppgifves till 1416 farivg med 172,600 läster och 10 å 11,000 maus besättning; Iflollands till 2361 fartyg med 556.000 tunnor och 20.000 mans hesättniog; Englands til 37.180 fartyg med tillsammans omkring 5 500.099 tons och omkring 200,000 mans besättning: Frankrikes till omkring 5.000 feriyg med 1 N000,000 tons och 33,000 mans besättning. Af ofvansiåend: synes, att de tre skandin vi-ka staternas sammanlagda handelflotter, fastän betydligt underlägsna Englands, likvisst både i afseende på fartygens och lästernas antal äfvensom besättningsstyrkans storlek vida öfverträffa Frankrikes, norra Tysklands och Rysslands handelsflottor. Deremot utgöra deras sammanlagda marin budgeter (i rund summa 10 millioner), fastän dubbelt så stor sum Preussens, likväl blott 2; af Holland-, en knapp femtedel af Rysslands, en tionded-l at Frankrikes och en tjugondefjerdedel af Englands. Nyss rämndes att man hittills ansett han delsllottornas sturlek och den härat följande möjligheten att bemanna örlogsflottor med tillräckligt antal dugligt sjöfolk såsom ett väsendiligt villkor för de sednares uppsättande. Detta villkor har likvisst på sedua ste tiden förlorat en stor del af sin betyden : het och kommer utan tvifvel att i den närmaste framtiden i ännu högre grad göra det. Å ena sidan ha ångkraftens inlör.nde i sjökriget och segelkraftens deraf gradvisa undavträngande gjort skickligheten i menöyern mindre maktpåliggande, på samma gång som fartygen blifvit mera oberoende mk ME dl eg var på det högsta jemförligt med det väl behag, de kunde känna ötver en ny prydnad, en grann klädning. De enda fruntimmer, som hittills hade sökt vinna haus uppmärksamhet och som hade lyssnpat på hans artigheter, voro de, hvilka redan hade tagit afsked af ungdomen och numera hade föga hopp om att blifva cifa. För den första gången under hela eitt lif hade han nu tillbringat många timmar ot lycka i en skön, ung flickas sällskap, och han hade !mnat henne uten att sedan i ensamheten techöfva plåga sig med någon enda ernrir, som var förödmjukande för honom sjeil. Så ifrigt han ock sökte dölja den förändring i blickar och sätt, som var enföljd af den nya känste, hvilken vaknat inom honom, så kunde detta dock ej lyckas inför en så skarj synt granskare som mrs Lecount. Den andra dagen frågade hon honom litet I I i H hvasst om han ej hade uppgjort någon plan) för att träffa Bygraves. Han svarade nej, som förut. Kanske går ni dit i morgon, mr Noel?t envisades hushållerskan. Han visste ej hvad han skulle undskylla sig med; — hen var upptröttad öfver hennes upprepade frågor; — han förtröstade på bjelp ef sin vän vid Norih Sbingles — och d:nna gång svarade han Ja.s Om ni får se miss Bygrave, fortfor mrs Lecount, så glöm för all del inte det papper, fom ni har i vestfickon, sir.4 Ingenting vidare sades på någondera sidan, men med aftonens) post ekref mrs Lecount till miss Garth, tackade henne för bref och upplysningar och underrättade henne om att hon efter några dagar hoppades åter få anledning att skrilva och d.tkalla mr Pendril, Cont nå attnnen då skrmnincen redan