Aftonbladet – 25 september 1862, sida 2

på tll hvilken grad detta skett må näm-; nas, att man för 15 år sedan antog kostå naden för hvarje kanon på ett segelfartyg k af trä i medeltal uppgå till 7500 rdr rmt; B nu anses den uppgå till minst 75,000 rdr a romt eller det tiodubbla — en siffra som dock få snart, tillföljd af pansarfartygens införande, n förmodligen kommer att ökas. MarinbudI seteraa, d. v. s. staternas förmåga att anh skaffa penningar till sjöförsvaret, blifva fö jfå aktligen allt mera det enda kännemärket på deras förmåga att uppsätta flottor. i Under sådana omständigheter erhålla ofn vanstående uppgiiter en helt annan betyh delse än de forut skulle ha haft. Det hjelver de skandinaviska länderna föga att de A hafva 53,000 sjövanda matroser på sina hanv delsfartyg, och Ryssland blott 11,000, då h den sednäre staten har en marinbudget, som P är 5, gånger större än deras. Afven om le lade samtlige sina arm-budgeter till marinbudgeterne, hvarigenom en summa af 32 300,000 rdr ärligen kunde disponeras, så skulle dock en täflan med Ryssland blifva omöjlig, emedan nämnde stat redan har ett betydligt försprång och utan svårighet skulle kunna öka sin budget till det dubbla. Sär-j skildt må dessa siffror framhållas för dem, I m här i Sverge ifrat för stora flottor samt -d sjöförförsvarets ölvervigt öfver landtförsva-j ret, och hv Ika för en 5 å 6 år sedan såsom en half landsförrädare ansågo den, som våsade lägga i dagen vår flottas ringhet; 4 millioner. mot 52 millioner! Dessa kalla, nakna siffror, hvilka ej kunna nedprutas elter borträsoneras, uttala en obeveklig dom öfver vär flotta, och hänvisa 033 helt och hållet till landtförsvaret. Blott med Tyskland kunna de skandinaviska rikena ännu ialåta sig i täflan. Deras sammanlagda marinbudget är nära på dubj belt så stor som Preussens. Dertill hafva f de redan färdige såväl en flera gånger större Db materiel, som sjöfästningar, hvilka allt blott n behöfver underhållas, då det deremot atv Preussen med dryga kostnader måste nybildas. Deras stora försprång tillåter dem att utan något betydligt förökande af budgeif terna fortfarande bibehålla öfvervigten. Men Ii hufvudvilkoret härför är att de nära sam!0 manbinda sis samt ordna sitt sjöförsvar ef18 ter gemensam plan, då kostnaderna natur8 ligtvis mycket blifva minskade. Ty fnaska i de hvar för sig eller underlåta att i nö-:a dens stund understödja hvarandra, så blir I Tyskland, som gör stora ansträningar, snart: e öfverlägset Danmark, och lärer derefter lika li litet som i Wallensteins tider underlåta attt frersträfva herraväldet i Östersjön. Der-;l före! gemensamt sjöförsvar -mot Tyskland :o och bibehållande af d n redan befintliga öf, k vervigten — ett mål som är möjligt att t uppnå utan öfveransträngning eller utan att 8 det sker på ba ostuad af landtförsvaret,: hvars stärkande är så nödvändigt både för 8 Sverge och Danma:k. a Vid ett krig md Tyskland eller Preus: 8 sen böra följaktligen de skandinaviska riVY kena förena sina flottor för att bibehålla I öfvervigten i Östersjön och Nordsjön, hvar-! igenom de sättas i stånd att concentrera sina mnaderlägsna armer och oförmodadt uppträda på de vistigaste punkterna, då fienden deremot nödyas splittra sina strid.krafter till kusternas försvar och derföre kanhända, osktadt sin öfvirlägsenhet, blir för svag på den afgörande punkten. Der A3 (fa MT ee me AA ID (TA Fr Ft Må 00 NR fr jemte erhålla de förra full frihet i sina rö) relser, då fienden blir inskränkt till landet 1 och i alla händelser hindras komma öfver I till danska öarae eller Sverge; g nom att ! blockera fiendens hamnar förstör man hans ! handel, då den egna deremot under hela! kriget orubbadt kan fortgå. 3 I ett krig mot Ryssland torde man blott q utsätta sig för nederlag och undergång gex nom försök att r ed en underlägsen och splittrad flotta hindra öfverförandet af trup-. per till Sverge eller Danmark. Deremot s bör den skandinaviska flottans första upp1 gilt vara att förena sig, och såsom naturlig samlingspunkt erbjuder sig då Köpenhamn, ! som ligger emellan Carlskrona och Horten, och hvars befästande åt sjösidan redan temligen framskridit. Framför allt bör den svenska flottan akta sig att ej bli instängd. i Carlskrona eller någon annan himn, utan tidigt begitva sig ur Östersjön. Ar den skandinaviska flottan en gång förenad, då kan den efter omständigheterna försöka oroa den ryska, som förmodligen till större deten blir systelsatt med trupptransporter, el-. ler åtminstone söka skydda utrikes handeln på de vestra kusterna. I alla händelser bör den hålla vägen öppen till förening med de hjelpflottor, som möjligtvis kunna komma vesterifrån. Alt,de skandinaviska rikena aldrig böra in-— fr Kr DN Re rt I, nt Hograt S -— R Shingles, och sedan kaptenen hade ringt; efter ljus, som vanligt, hörde han till sin! förvåning Magdalen ute i företugan tillsäga! tjenstflickan att bära ned ljusen igen. Straxt 1 derpå knackade hon på dörren och smögi4 sig in i det dunkla rummet, tyst som en!) ande. HH Jag hår en fråga att göra er rörondel edra planer för morgondagen, sade hon. sMina ögon äro mycket svaga i afton, ochis jag hoppas pi förlåter om ljusen dröja on I liten stund, i .Hon talade med låg, dämpad röst och gick sakta bort till en stol längt ifrån kaptenen; och i det mörkaste hörnet afrummet. Den I sistnämnde, som hade sin plats vid fönstret, kunde blott skönja den obestämda formen; af hennes höga gestalt; blott med spänd a uppmärksamhet höra det svaga ljudet af; hennes rö:t. Under de båda sista dagarne s hade ban aldrig sett henne, utom vid mor-!n gonpromenaden. På eftermiddagen dennaä dag hade han träffat sin hustru gråtande i: d det lilla mörka rummet i nedra våningen. Hon kunde endast säga honom att Magdalen hade skrämt henne, ett Magdalen nu var ji sätt com då brefvet hade kommit h NÅ sanim