Aftonbladet – 16 september 1862, sida 2

fars egenskaper. Skulle inte han få magnetisera henne? Finge han befalla den fördömda kusken att köra fram till någon skuggrik plats, lämplig för ett dylikt experiment? Kanske föredrog hon läkarbjelp? Men kunde någon läkarhjelp erhållas på närmare håll än i Aldborough? Håll vid hvarenda gigg vi möta, om deri åker en välklädd man, och fråga honom om han är doktor! — — På detta sätt fortfor mr Noel Vanstone att prata — med korta uppehåll för att hemta andan — under ett oupphörligt stegradt deltagande och betygande af sitt eget personliga värde, under hela hemfärden. Mrs Lecount bar sitt nederlag utan att ät ett enda ord. Från detögonblick, dä apten Wragge afbröt henne, tillslöt hon sina tunna läppar och öppnade dem ej åter under det öfriga af väger. De varmaste uttryck at hennes husbondes oro öfver den lidande unga damen framkallade hos henne intet synbart uttryck af harm. Hon egnade honom så föga uppmärksamhet som möjligt. Hon tycktes icke en gång höra på kaptenen, då hans retsamma medlidande med en besegrad fiende gjorde honom mera artig emot henne än någonsin. Ju närmare de kommo Aldborough desto skarpare voro mrs Lecountskalla, svarta ögon fästade vid Magdalen, der hon satt tillbakalutad på platsen midt emot henne, med sina ögon slutna och floret nedfäldt. Först då vagnen hade stannat vid North Shingles och under det att kaptenen hjelpte Magdalen stiga ner, nedlät sig ändtligen hushållerskan att märka hans närvaro. Då han leende tog af sig hatten vid vagnsdörren, gaf det starka tvång, som hon bade pålagt sig. hastigt vika och hon slungade på honcm en blick, som med ens gjorde ett slut på all kaptenens artighet. Med en i hast